Robotkirurgi har länge tillhörit science fiction-världen. Den mest ikoniska skildringen hittar man kanske i Rymdimperiet slår tillbaka från 1980, där en kirurgrobot av typen 2-1B återfäster Luke Skywalkers avskurna hand. Verkligheten hann dock ikapp fiktionen snabbare än många trodde – redan 1985 användes maskinen PUMA (Programmable Universal Machine for Assembly) för att placera nålar med ökad precision vid neurokirurgiska biopsier. Idag blir robotassistenter mer mångsidiga för varje dag och kan komma både kirurger och patienter till nytta inom flera olika områden.
Även den skickligaste läkaren blir trött efter flera timmar vid operationsbordet, och tröttheten kan snabbt omvandlas till darrande händer. Robotar kan dock överträffa även den stadigaste mänskliga handen. När en läkare styr en robotarm får man det bästa av två världar: mjukvaran bakom den neurokirurgiska assistenten NeuroArm är exempelvis programmerad att kompensera för darrningar, så att datorn helt enkelt bortser från dem och utför en jämn, kontrollerad rörelse. NeuroArm är dessutom tillverkad av titan, ett paramagnetiskt material, vilket gör det möjligt att operera nära de kraftfulla magneter som krävs vid MR-undersökningar.
Att operera på mycket små organ är i princip omöjligt utan robotisk hjälp. Att återfästa en avskuren äggledare med en diameter på bara cirka fem millimeter (0,2 tum) är extremt utmanande, men ingreppet har lyckats genomföras med hjälp av robotassistenter. Roboten översätter kirurgens rörelser sömlöst till precisa rörelser i realtid hos instrumenten inne i patienten – men rörelserna utförs hela elva gånger mindre. Kirurgens stora armrörelser blir på så vis mikroskopiskt exakta inne i kroppen.
Traditionellt har operation på människans hjärta inneburit en mycket riskabel åtgärd: hjärtat måste stanna under ingreppets gång och sedan återstartas, vilket ibland skadar vävnaden. Med robotassistenter kan den risken undvikas. Den människostyrda apparaten kompenserar för organets rörelser genom att göra blixtrande snabba justeringar i takt med varje enskilt hjärtslag.
Där en mänsklig kirurg tidigare behövde öppna upp patienten för att nå det drabbade området kan en kirurgisk robot idag arbeta via stickvägar tunnare än en penna. Kirurgroboten da Vinci, utvecklad av Intuitive Surgical, kräver bara tre eller fyra små incisioner i buken som inte är större än en pennas diameter. En kamera förs in genom ett av hålen, medan instrumenten styrs via de övriga. Dessa minimalinvasiva ingrepp minskar obehaget för patienten och ger betydligt kortare återhämtningstid.
En robotassistent kan styras av en kirurg som befinner sig på andra sidan jordklotet. En specialist i New York kan alltså utan problem operera en patient i en avlägsen afrikansk by. Med ett telesurgiskt robotsystem som SRI:s M7 kan en läkare operera på slagfältet utan att riskera sitt eget liv, erbjuda hjälp i utvecklingsländer utan att lämna sin klinik eller utföra akuta ingrepp på personal stationerad på avlägsna platser som arktiska baser eller oljeriggar till havs.
Utvecklingen går snabbt framåt, och kombinationen av artificiell intelligens, förbättrad bildgivning och alltmer förfinade robotarmar pekar mot en framtid där kirurgiska robotar blir standardutrustning på sjukhus världen över – långt bortom science fiction-fantasierna från förr.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online