Gallblåsan är ett litet, päronformat organ placerat i bukens övre högra del. Dess främsta uppgift är att lagra gallan som produceras i levern och sedan föra den vidare till tarmen för att underlätta matsmältningen av fett. Enligt Society of American Gastrointestinal and Endoscopic Surgeons är borttagning av gallblåsan (kolecystektomi) ett av de vanligast utförda kirurgiska ingreppen i USA. Operationen görs oftast på grund av återkommande gallstensbesvär, inflammation i gallblåsan eller blockering av gallvägarna.
Trots att ingreppet är rutinmässigt och i regel mycket säkert finns det – som vid all kirurgi – vissa risker som patienten bör känna till.
Borttagning av gallblåsan medför samma grundläggande risker som alla andra kirurgiska ingrepp. Operationen kräver narkos, och kirurgiska patienter löper dessutom en ökad risk för att drabbas av blodproppar, lunginflammation och infektioner under och efter ingreppet.
Under operationen finns en liten risk att andra organ i buken skadas eller perforeras. Efter ingreppet kan det även uppstå läckage av galla in i bukhålan. Båda dessa komplikationer är ovanliga, och när de väl inträffar är de oftast inte allvarliga – men de kräver extra övervakning och fortsatt vård.
Den mest betydelsefulla komplikationen är skada på den gemensamma gallgången (ductus choledochus), som ligger nära gallblåsan. En sådan skada är sällsynt men kan bli allvarlig och kräver i så fall ytterligare en operation för att repareras.
Enligt American College of Surgeons drabbas ungefär 1 av 1 000 patienter av en infektion i samband med gallblåseoperation. Risken är lägre vid laparoskopisk (titthåls-) kirurgi, där små instrument förs in i buken genom fyra snitt på cirka 2,5 centimeter. Vid öppen bukkirurgi öppnas buken med ett större snitt; ingreppet är mer invasivt och utförs därför numera mer sällan.
Den allmänna narkosen kan i sig orsaka lunginflammation eller andra andningsproblem efter operationen. Det beror främst på att patienten intuberas, det vill säga får en slang ner i luftstrupen för att assistera och övervaka andningen under ingreppet. Intubationsslangen kan föra in bakterier i lungorna, vilket i sin tur kan utlösa lunginflammation.
En annan möjlig komplikation är att en gallsten blir kvar i gallgångarna – de rör som normalt leder gallan från gallblåsan till tunntarmen för att hjälpa till med matsmältningen. Även om själva gallblåsan har tagits bort kan kvarlämnade stenar ligga kvar i gallgången, orsaka smärta och hindra gallan från att rinna ut ordentligt. Detta kan i förlängningen ge ytterligare komplikationer och kräver ofta ny behandling.
Sammanfattningsvis är gallblåseoperation ett tryggt och välbeprövat ingrepp med låg komplikationsrisk. Att känna till de potentiella farorna gör det dock lättare att förstå vilken uppföljning och vilka varningssymptom – exempelvis feber, kraftig buksmärta eller gulsot – man bör vara uppmärksam på efter operationen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online