Anestesi används vid operationer och andra medicinska ingrepp för att minska eller helt förhindra smärta. Bedövningen kan blockera känseln i ett begränsat område av kroppen eller göra att patienten somnar helt, utan känsla eller minne av själva ingreppet. Vilken typ av anestesi som väljs beror på ingreppets omfattning och längd, liksom på patientens fysiska hälsa och tidigare sjukdomshistoria. Anestesi ges alltid av en utbildad anestesiläkare eller anestesisjuksköterska.
En lokalbedövning bedövar endast en liten yta där det medicinska ingreppet ska utföras. Ett klassiskt exempel är användningen av novokain vid tandkirurgi. Lokalbedövning är den vanligaste formen av anestesi vid öppenvårdsingrepp och verkar av relativt snabbt. Patienten är oftast vaken och alert under hela proceduren, men kan vid behov få ett extra lugnande medel.
När området som ska opereras är för stort för en lokalbedövning kan regional anestesi användas i stället. Det finns flera olika varianter:
Vid en perifer nervblockad sprutas läkemedlet in i vävnaden runt nerverna i det aktuella området. Metoden används ofta vid ingrepp i armar, ben och ansikte.
En spinalblockad innebär att anestesin injiceras nära ryggmärgen för att bedöva de nerver som kopplar till en hel kroppsregion. Kejsarsnitt och andra bukoperationer kräver ofta spinalblockad. Denna typ av bedövning kan orsaka kraftiga huvudvärkningar, så kallade spinalhuvudvärk. Den kan även påverka andningen och kräver därför noggrann övervakning tills effekten helt släpper.
Vid allmänbedövning somnar patienten och känner varken smärta eller har något minne av ingreppet. Narkosen ges vanligtvis via intravenös dropp eller som inhalerad gas och används vid längre operationer eller när patienten måste ligga stilla i en obekväm position under lång tid.
Hos friska personer är allvarliga biverkningar sällsynta, men vissa tillstånd, läkemedel och livsstilsval kan öka risken för komplikationer. Exempel på detta är andningsproblem, hjärtbesvär, rökning, alkoholkonsumtion samt användning av aspirin eller andra blodförtunnande medel. Sällsynta men allvarliga komplikationer inkluderar lunginflammation, hjärtinfarkt, stroke och i värsta fall dödsfall.
Medveten sedering är en form av lugnande behandling där patienten förblir vaken och mottaglig men ändå inte känner av ingreppet. Ofta kombineras metoden med ett läkemedel som ger tillfällig minnesbrist, exempelvis midazolam (känt som Versed). Fördelen med medveten sedering är att patienten kan svara på frågor och ge återkoppling till vårdteamet under hela proceduren. Metoden används mest vid öppenvårdsingrepp som mindre operationer, biopsier och tandbehandlingar.
Vissa former av anestesi kräver fasta under en viss tid, oftast åtta till tio timmar innan ingreppet. Eftersom det kan ta flera timmar innan vissa bedövningar helt släpper kan det vara nödvändigt att ha någon med sig som kan köra hem dig efteråt.
Fråga alltid din läkare eller kirurg om några av dina ordinära läkemedel eller kosttillskott kan störa anestesin. Följ dessutom alla instruktioner både före och efter operationen för att minimera risken för komplikationer och säkerställa en så smidig återhämtning som möjligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online