Organ- och vävnadsdonation innebär att friska organ och vävnader tas från en person och transplanteras till en annan människa som behöver dem. Att fundera över sin egen död och vad som händer med kroppen efteråt är aldrig enkelt, men valet att bli organdonator kan bokstavligen rädda liv. De flesta religioner stödjer organ donation, bland annat katolicismen, protestantismen, islam och många grenar av judendomen. Oavsett vad du väljer är detta ett djupt personligt beslut som förtjänar noggrann eftertanke.
Enligt den amerikanska webbplatsen OrganDonor.gov fanns det i september 2009 fler än 100 000 personer på den nationella väntelistan för organtransplantation. Endast vissa organ och vävnader är lämpliga för donation: hjärta, njurar, bukspottkörtel, lungor, lever, tarmar, hornhinnor, hud, hjärtklaffar, ben, blodkärl, bindväv, benmärg, stamceller, navelsträngsblod och perifera blodstamceller.
Alla människor, oavsett ålder, kan bli organdonatorer. Är du under 18 år krävs dock tillstånd från förälder eller vårdnadshavare. Vad som faktiskt kan doneras avgörs av donatorns allmänna hälsa samt det specifika organets eller vävnadens skick vid tidpunkten för dödsfall. Både nyfödda och äldre kan alltså donera, och även personer med vissa medicinska tillstånd kan ofta godkännas som donatorer.
Du kan välja att donera organ efter din död, eller bli så kallad levande donator. Enligt OrganDonor.gov genomförs cirka 6 000 levande donationer varje år, och de flesta sker mellan familjemedlemmar eller nära vänner. Njuren är det vanligaste organet vid levande donation. Även delar av lunga, bukspottkörtel, tarmar och lever kan doneras av levande personer. Vävnader som lämpar sig för levande donation inkluderar blod, benmärg, blodstamceller och navelsträngsblod.
Eftersom levande donation innebär extra medicinska risker för donatorn genomgår du omfattande medicinska och psykologiska undersökningar innan det avgörs om du är lämplig kandidat.
I de flesta amerikanska delstater finns särskilda register för organdonation, så första steget är att registrera dig i din delstat om du önskar donera. Du bör också markera ditt val på körkortet – antingen när du får det för första gången eller när du förnyar det. Där kan du ange att du vill donera alla organ, eller specificera exakt vilka organ och vävnader du är bekväm med att donera. Skaffa dessutom ett gratis donatorkort via OrganDonor.gov, signera det och ha det alltid med dig.
Viktigast av allt är att prata med din familj om dina önskemål. Vid en eventuell dödsfall är det de som hjälper till att se till att dina önskemål respekteras och verkställs.
För läsare i Sverige finns motsvarande möjlighet: där kan du registrera din inställning till organ- och vävnadsdonation hos Socialstyrelsen. Din registrering dokumenteras och vården tar del av den om donation skulle bli aktuell.
Behovet av organdonatorer är mycket stort, eftersom antalet personer på transplantationslistor växer snabbare än antalet tillgängliga donatorer. Enligt U.S. Department of Health and Human Services och Office on Women's Health läggs cirka 3 700 personer till den nationella transplantationslistan varje månad. Varje dag får 77 personer nya organ, men samtidigt dör 18 personer medan de väntar på en lämplig donator. En enda organdonator kan enligt Office on Women's Health rädda eller hjälpa upp till 50 människor – ett starkt skäl att fundera på att registrera sig som donator.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online