1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

PVD-ingrepp: Så behandlas perifer kärlsjukdom

Perifer kärlsjukdom (PVD) uppstår när de blodkärl som transporterar blod från hjärtat till extremiteterna, exempelvis benen eller armarna, blir tilltäppta på grund av plackbildning och inflammation. När blodflödet blockeras kan det ge symtom som smärta och svårigheter med vardagliga aktiviteter, som att gå. För patienter med lindrig PVD kan livsstilsförändringar eller läkemedel minska besvären. För andra kan en operation bli nödvändig.

Bildtagning av dina kärl

För att kunna ge ett kirurgiskt behandlingsförslag börjar läkaren med att genomföra flera bilddiagnostiska undersökningar för att studera artärerna, bland annat ultraljud, röntgen, angiografi eller magnetkameraundersökning (MRI). Utifrån resultaten kan läkaren bedöma vilken åtgärd som passar bäst, med två huvudalternativ: bypassoperation eller ballongvidgning med stentplacering för att hålla kärlöppningen öppen och låta blodet flöda fritt.

Ballongvidgning (angioplastik)

Ballongvidgning är en minimalinvasiv metod som används för att vidga en artär som blivit förträngd till följd av PVD. Vid ingreppet förs en tunn kateter med en tömd ballong i spetsen in genom den perifera artären. När läkaren nått fram till stället där artären är blockerad blåses ballongen upp, vilket pressar samman placket och vidgar kärlöppningen igen. Det är även möjligt att placera en stent – ett nätformat rör – i artären, som sedan expanderar och håller kärlöppningen öppen på just den platsen.

Denna metod passar bättre för PVD-patienter som endast har en kortare förträngd kärlsträcka eller ett enskilt tilltäppt kärl, eftersom det är svårt att reparera flera kärl på detta sätt. Ingripet är också ett klokt val för de som eventuellt behöver framtida operationer där vena saphena magna måste bevaras. Dessa vener används nämligen vid bypasskirurgi för PVD, men kan även behövas vid framtida hjärt-kärloperationer. Eftersom ingreppet varken kräver narkos eller stora snitt är återhämtningstiden oftast kortare.

En av de största nackdelarna med ballongvidgning är att artärerna kan täppa till igen med tiden, vilket kan kräva ytterligare ingrepp.

Bypassoperation

Vid en bypassoperation används ett kärltransplantat för att leda om blodflödet från det tilltäppta blodkärlet till en ny väg. Denna typ av kirurgi har länge betraktats som standardbehandling vid PVD. Operationen utförs i narkos och innebär att ett snitt görs ovanför det problematiska blodkärlet. Kirurgen placerar därefter ett kärltransplantat både ovanför och under blockeringen, så att blodet leds via det friska transplantatet.

Även om bypassoperation är mer invasiv än ballongvidgning har metoden flera fördelar. Enligt American Academy of Family Physicians rekommenderas ingreppet för patienter som har flera tilltäppta kärl till följd av PVD. Dessutom har resultatet av bypasskirurgi studerats mer noggrant än ballongvidgning, eftersom metoden länge var det enda kirurgiska alternativet innan angioplastiken introducerades. Patienter med svåra eller livshotande symtom kopplade till PVD kan därför överväga en bypassoperation.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online