Endoskopisk varicesklerosering (EVS) är en behandling som används för att stoppa blödningar från matstrupen. Vid ingreppet förs ett flexibelt endoskop ner i matstrupen, varefter ett skleroserande medel injiceras direkt i varikerna – utvidgade vener på esofagusslemhinnan som kan blöda kraftigt. Obehandlad blödning från esofagusvariker är dödlig hos upp till 50 procent av patienterna. Skleroseringsmedlet förstör varikerna och främjar trombosbildning, vilket stoppar blödningen.
Trots att ingreppet ofta är livräddande finns flera kända komplikationer. Här går vi igenom de vanligaste och vad du bör hålla utkik efter efter en behandling.
Ett av de vanligaste problemen vid EVS är att skleroseringsmedlet läcker ut i den omgivande vävnaden i matstrupen. Detta orsakar nekros, det vill säga celldöd och vävnadsdöd, och kan åtföljas av feber och bröstsmärta. Läckage uppstår vid cirka 50 procent av alla EVS-behandlingar, men svårighetsgraden varierar kraftigt från fall till fall. Om smärta och feber kvarstår i mer än några dagar vidtas åtgärder för att förhindra ytterligare komplikationer.
Eftersom ingreppet innebär att en nål förs in i variken för att injicera skleroseringsmedel finns alltid en risk att matstrupen punkteras. I allvarliga fall kan även lungan skadas. Perforation inträffar hos 10–15 procent av patienterna och kan leda till blödningar och lungproblem eller, i svårare fall, djupa sår. En patient med perforation upplever ofta bröstsmärta eller sväljsvårigheter.
I vissa fall används för stora mängder skleroseringsmedel, eller så är koncentrationen så stark att den skadar eller dödar den omgivande vävnaden, vilket leder till djupa sår. Detta kan också ske om patienten får en allergisk reaktion mot medlet. Djupa ulcerationer drabbar bara cirka 1–2 procent av patienterna, men kan få dödlig utgång eller ge upphov till fistlar – onormala gångar mellan olika organs ytor. Ytliga sår är betydligt vanligare, men dessa är mindre farliga och läker oftast av sig själva.
Lunginflammation är en annan känd komplikation och hänger oftast samman med djupa ulcerationer eller fistelbildning i matstrupen. Vätska i lungorna behandlas i regel framgångsrikt med antibiotika och bröstfysiologisk behandling. Om en fistel föreligger kan dock kirurgisk reparation av vävnaden bli nödvändig.
Vanliga, mindre besvär efter EVS inkluderar bröstsmärta, sväljsvårigheter, feber och ibland infektion, vilka drabbar cirka 50 procent av patienterna. Akut respiratoriskt distress-syndrom (ARDS) är en betydligt ovanligare komplikation som uppstår när skleroseringsmedlet når lungorna.
Kontakta alltid vården om du efter en EVS-behandling upplever kvarvarande bröstsmärta, feber eller sväljsvårigheter under mer än några dagar. Detta kan vara tecken på en allvarligare komplikation som kräver snabb utredning och behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online