Vissa läkare anser att polyper i gallblåsan kan vara ett tidigt varningstecken på gallblåsecancer. Likaså många experter är dock oense, eftersom detta samband är extremt ovanligt. Polyper på gallblåsan är små knölar som sticker ut från organets slemhinna. Medan vissa polyper i själva verket är tumörer – som kan vara antingen godartade eller elakartade – är andra kolesterolavlagringar som fastnat på organets vägg. Vilken behandling som väljs beror på vilken typ av polyp som har identifierats.
Polyper som är mindre än en centimeter är sällan cancerogena och kan oftast avlägsnas genom laparoskopisk kirurgi. Vid ingreppet görs små snitt i buken, genom vilka koldioxid pumpas in för att ge kirurgen en bättre överblick över arbetsområdet. Flera laparoskopiska videokameror förs försiktigt in genom snitten och kopplas till en bildskärm som visar operationsområdet. Polyperna kan sedan avlägsnas utan ytterligare kirurgi, såvida inte cancer upptäcks.
Laparoskopisk kirurgi är ett populärt val eftersom metoden anses säkrare än öppen kirurgi, ger lägre smärtnivå efter operationen, kortare återhämtningstid och en snabbare återgång till vardagsaktiviteter. Ingreppet kan ofta utföras som dagkirurgi, vilket innebär att patienten kan åka hem samma dag.
Polyper större än en centimeter är ofta cancerogena. I vissa fall sprider sig cancern från slemhinnan in i gallblåsan och vidare till omgivande vävnader. I sådana situationer krävs att all drabbad vävnad avlägsnas genom kirurgisk kolecystektomi, det vill säga att hela gallblåsan tas bort. I vissa fall räcker detta som behandling, medan cytostatikabehandling (kemoterapi) kan behövas som uppföljning i andra.
En kolecystektomi är en öppen operation som kräver ett snitt på cirka 5–10 centimeter i övre högra delen av buken. Vävnad runt organet samt lymfkörtlar skickas till laboratorium för biopsi, tills all cancer bedöms ha avlägsnats från området.
Innan operationen krävs en fysisk undersökning samt röntgenundersökningar. När dessa är klara går kirurgen igenom hur ingreppet kommer att gå till och besvarar dina frågor.
Tarmrensning krävs oftast, och patienten kan instrueras att följa en strikt diet flera dagar före ingreppet. Kirurgen kan även be dig att tillfälligt sluta använda antiinflammatoriska läkemedel, blodförtunnande medel, bantningspiller, johannesört och vitamin E, eftersom dessa kan öka risken för komplikationer. Du uppmanas dessutom att duscha före operationen med antibakteriell tvål.
Under ingreppet får patienten en sjukhuskappa att bära, och operationsområdet steriliseras noggrant. En intravenös infusionsvätska sätts för att hålla kroppen i vätskebalans och för att kunna ge mediciner direkt i blodet vid behov. En anestesiolog ansvarar för narkosen och övervakar patienten under hela operationen.
Efter avslutad operation sys eller häftas snitten ihop och ett sterilt förband läggs på. Patienter som opererats som dagkirurgi får åka hem när narkosen släppt helt och de vitala funktionerna är stabila. De som vårdas på sjukhus kan räkna med en till två dygn på avdelningen innan de skrivs ut.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online