Kärlkirurgi är en kirurgisk subspecialitet som fokuserar på diagnos och behandling av sjukdomar i blodkärlen. Kärlkirurger ansvarar för den kirurgiska reparationen av artärer, vener och lymfkärl.
För att bli kärlkirurg måste man först avlägga en medicinsk grundexamen och därefter genomgå en specialiseringstjänstgöring inom allmän kirurgi. Efter avslutad specialisering kan man söka sig till ett så kallat fellowship-program inom kärlkirurgi, vilket vanligtvis varar i två år.
Under fellowship-perioden får kirurgen specialiserad utbildning i diagnostik och behandling av kärlsjukdomar. Utbildningen består av både teoretiska och kliniska moment. Den teoretiska delen omfattar ämnen som kärlanatomi, fysiologi och patologi, medan den kliniska delen innebär att kirurgen utför kärlkirurgiska ingrepp under överinseende av erfarna kärlkirurger.
När fellowship-programmet är avslutat är kirurgen behörig att avlägga den amerikanska specialistexaminationen i kärlkirurgi, som administreras av American Board of Vascular Surgery. Kirurgen som godkänns på examinationen erhåller certifiering som legitimerad specialist i kärlkirurgi.
- Medicinsk grundutbildning: 4 år
- Specialisering inom allmän kirurgi: 5–6 år
- Fellowship inom kärlkirurgi: 2 år
- Specialistexamination i kärlkirurgi: 1 dag
- Total utbildningstid till kärlkirurg: 11–13 år
Kärlkirurger kan arbeta inom en rad olika miljöer, exempelvis sjukhus, kliniker och privata mottagningar. Det finns även möjligheter att verka inom forskning och medicinsk utbildning.
Efterfrågan på kärlkirurger är hög och behovet av dessa specialister fortsätter att växa i takt med att befolkningen åldras och livsstilsrelaterade kärlsjukdomar ökar. Framtidsutsikterna för kärlkirurger är därför mycket goda.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online