Karotiskirurgi: Indikationer, procedurer och beslutsfattande

När är karotiskirurgi nödvändig?

Karotisinterventioner återställer cerebral perfusion när medicinsk hantering ensamt är otillräcklig. Sex huvudindikationer:

1. Symptomatisk karotisstenos (≥50 %) – CEA eller CAS minskar stroke-risk efter TIA/lindrig stroke.
2. Asymptomatisk höggradig stenose (≥70–80 %) – Utvalda patienter drabbas av profylaktisk CEA/CAS.
3. Karotisdissektion – Reparation/stenting om medicinsk terapi misslyckas eller aneurysm bildas.
4. Karotisaneurysm – Exkludering/stenting för att förhindra ruptur/emboli.
5. Karotisocklusion – Bypass (EC-IC) för hemodynamisk svikt.
6. Traumatisk skada – Akut reparation för penetrerande/blunt trauma.
7. Karotiskroppstumor – Resektion med vaskulär rekonstruktion.

Proceduralternativ

• Karotisendarterektomi (CEA): Öppen plackborttagning; guldstandard för de flesta.
• Karotisstenting (CAS): Endovaskulär; föredras för hög kirurgisk risk, fientlig hals.
• Bypass/Rekonstruktion: För ocklusion, aneurysm, tumor.

Beslutsramverk

Multidisciplinärt team (vaskulär kirurgi, neurologi, neuroradiologi) väger:

• Symptomstatus & stroke-risk
• Anatom (plackmorfologi, ågbogsanatomi)
• Komorbiditet & kirurgisk risk
• Patientpreferens & förväntad livslängd

Riktlinje-styrd, individualiserad beslutsfattande optimerar utfall.