Massageterapeuter måste identifiera olika ödemtyper för att undvika kontraindikationer. Varje typ har distinkta orsaker och implikationer för behandling.
Orsakad av akut inflammation (t.ex. distorsioner, sträckningar, infektioner). Området är typiskt het, rött och smärtfullt. Massage är kontraindicerat i det akuta stadiet eftersom det kan förvärra inflammationen.
Resultat av hjärtsvikt som leder till vätskeackumling i den systemiska cirkulationen. Visas ofta i nedre extremiteter (beroende ödem). Massage kan öka venös återföring och hjärtbelastning, så läkarutlåtande krävs.
Härrör från njursjukdom som påverkar vätske- och elektrolytbalans. Presentera typiskt som periorbitalt (runt ögonen) eller generaliserat ödem. Massage bör undvikas utan medicinskt godkännande på grund av potentiella vätskeöverbelastningsrisker.
Orsakad av blodpropp i en ven (djup ventrombos eller ytlig tromboflebit). Den drabbade extremiteten är svullen, varm och öm. Massage är strikt kontraindicerat på grund av risk för att lossa proppen (lungemboli).
Förenat med cellulit, abcesser eller andra infektioner. Området visar tecken på infektion (värme, rodnad, smärta, feber). Massage kan sprida infektion och är kontraindicerat tills infektionen läkt.
Viktig poäng: Bedöm alltid ödemtyp och få medicinskt godkännande innan massage av ödematösa områden. Vid tvekan, remittera klienten till vårdgivare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online