Poliovaccinet uppfanns av den amerikanska virologen och läkaren Jonas Salk. År 1955 presenterade han världens första framgångsrika injicerbara vaccin mot poliomyelit – en sjukdom som vid den tiden orsakade omfattande epidemier och lämnade tusentals barn med permanenta förlamningar varje år.
Det som gjorde Salks vaccin så banbrytande var att det tillverkades av inaktiverat, alltså dödat, poliovirus. Genom att odla viruset och sedan oskadliggöra det med formaldehyd kunde kroppens immunförsvar bygga upp skyddsantikroppar utan risk att själv insjukna i sjukdomen.
När resultaten offentliggjordes i april 1955 hyllades Salk som en nationalhjäl i USA. Storskaliga vaccinationsprogram inleddes snabbt, och antalet poliofall minskade dramatiskt under de följande decennierna.
Några år senare utvecklade den polsk-amerikanske forskaren Albert Sabin ett alternativt vaccin baserat på försvagat levande virus, vilket kunde ges som droppar via munnen. Detta orala vaccin introducerades på 1960-talet och blev särskilt viktigt i globala vaccinationskampanjer tack vare sin enkelhet att administrera.
Tack vare vaccinerna från både Salk och Sabin har polion nästan helt utrotats världen över. Båda vaccintyperna används fortfarande i olika delar av världen i det pågående arbetet med att fullständigt utrota sjukdomen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online