Varför är rödgrön färgblindhet och hemofili vanligare hos män än hos kvinnor?

Rödgrön färgblindhet och blödarsjuka (hemofili) är två välkända exempel på könsbundna egenskaper som betydligt oftare drabbar män än kvinnor. Förklaringen ligger i var generna finns och hur arvsmassan skiljer sig mellan könen.

X-kromosomen spelar en avgörande roll

Generna som styr dessa egenskaper ligger på X-kromosomen. Här finns en fundamental skillnad mellan könen: män har endast en enda kopia av X-kromosomen och kallas därför hemizygota för denna kromosom. Kvinnor har å andra sidan två kopior av X-kromosomen och är homozygota.

Därför kommer recessiva anlag till uttryck hos män

Om en man ärver en recessiv allel för en könsbunden egenskap kommer han att uppvisa den, eftersom det inte finns någon dominant allel som kan maskera dess effekt. Han har helt enkelt ingen ”andra kopia” som kan kompensera.

För en kvinna krävs det däremot att hon ärver två kopior av den recessiva allelen – en från vardera föräldern – för att egenskapen ska bli synlig. Sannolikheten för detta är avsevärt lägre, vilket gör att kvinnor oftast bara är anlagsbärare utan att själva uppvisa symtom.

Sammanfattning

Eftersom män bara har en X-kromosom räcker det med ett enda recessivt anlag för att en könsbunden egenskap som färgblindhet eller hemofili ska visa sig. Kvinnor behöver samma anlag på båda sina X-kromosomer, vilket är mycket ovanligare. Därför ses könsbundna recessiva egenskaper betydligt oftare hos män än hos kvinnor.