Mänskligt blod är alltid rött – aldrig blått. Nyansen skiftar bara med oxygenering.
Färgbasen
- Hemoglobin (Hb): Järninnehållande protein med hemegrupper.
- Oxyhemoglobin (HbO₂): O₂ bundet → ljus, skarlakansröd (artärt blod).
- Deoxyhemoglobin (Hb): O₂ frigjort → mörk, vinröd (venöst blod).
Varför ådror ser blåa ut
- Optisk fysik: huden sprider ljus; blå våglängder tränger mindre djup, reflekteras mer.
- Venöst blod är mörkrött; kärlvägg och vävnad filtrerar ljus.
- Kognitiv perception: hjärnan tolkar kontrast.
Klinisk relevans
- Pulsoximetri: mäter HbO₂/Hb-kvot via röd/IR-ljusabsorption.
- Cyanos: reducerat Hb >5 g/dL → blåblek hud/slemhinnor (centralt vs perifert).
- Blodgas: PaO₂, SaO₂, Hb-koncentration.
Undantag som ändrar färg
- Kolmonoxidförgiftning: körsbärsröd (karboksyhemoglobin).
- Metemoglobinemi: chokladbrun (metHb).
- Sulfhemoglobinemi: grönsvart.
Blodfärg är en direkt avläsning av hemoglobins oxygeneringstillstånd.
