Extradurala defekter är kranieöppningar som inte penetrerar den överliggande huden/hårbotten – dura mater kan vara utsatt eller genomsprungen, men det yttre barriäret förblir intakt. De skapar risk för hjärnhärva (encefalocele), liquorläckage, infektion, och epilepsi.
Orsaker
- Trauma: Depremerade kranieffrakturer där benfragment förskjuts inåt men hårbotten stannar stängd.
- Kirurgiska: Post-kraniotomi benflap resorption, infektion, eller ofullständig läkning.
- Kongenitala/Utvecklingsmässiga: Sällsynta (cranium bifidum occultum).
- Erosiva: Tumör, infektion (osteomyelitis), eller kronisk tryckerosion.
Typer
- Linjära defekter: Smala, sprickliknande öppningar från skarpa penetrerande föremål eller frakturlinjer.
- Depremerade/defektdefekter: Skålformade eller oregelbundna öppningar från blunt våld eller benförlust, ofta med inåtfödda benfragment.
Diagnostik & behandling
Bilddiagnostik
- CT (benfönster): Guldstandard för benanatomi, defektstorlek/placering, fragmentförskjutning.
- MRI: Bedömer dura integritet, hjärnhärva, liquorläckage, associerad parenkyma skada.
- CT Cisternografi / MR Cisternografi: Vid misstänkt liquorläckage.
Kirurgisk reparation
Indikerad för de flesta symptomgivande eller växande defekter för att förhindra härva, täta liquorläckage, och återställa kranieintegritet. Tekniker:
- Kranioplasti: autologt ben, titannät, PEEK, PMMA, eller kompositimplantat.
- Dura reparation: primär sluten, transplantat (fascia, perikard, syntetiska), tätmedel.
- Minimalt invasiva tillvägagångssätt för utvalda fall.
Tidig reparation förhindrar katastrofala komplikationer. Asymptomatiska, stabila, små defekter kan observeras med seriell bilddiagnostik.
