Magneter har använts i många århundraden för att behandla smärta, enligt det nationella centret för kompletterande och alternativ medicin (NCCAM). En undersökning från 1999 visade att 18 procent av patienterna med reumatoid artrit, artros eller fibromyalgi använde magnetisk terapi som en del av sin behandling – trots att den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten (FDA) inte har godkänt magnetiska terapier. Genom att förstå hur pulserande elektromagnetisk terapi fungerar, samt vilka risker och biverkningar den kan innebära, kan du avgöra om denna behandling är rätt för dig.
Magneter som används inom alternativ medicin för att lindra smärta producerar en typ av energi som kallas magnetfält. Eftersom magneter besitter polaritet är deras starkaste dragningskraft belägen vid de motsatta ändarna, som vanligtvis benämns nord- och sydpol. Magneter finns i olika styrkor, mätta i gauss (G). Enligt NCCAM ligger magneter som används mot smärta oftast mellan 300 och 5 000 G.
Vid pulserande magnetisk terapi skapas ett magnetfält när den elektriska strömmen slås av och på snabbt.
NCCAM uppger att magneter, inklusive pulsmagneter, generellt betraktas som säkra och att biverkningar av magnetisk terapi är ovanliga. Vissa personer upplever dock rodnad eller blåmärken där magneten har applicerats.
Pulserande magnetisk terapi kan dock vara farlig för vissa grupper. Gravida kvinnor bör inte använda magnetterapi, eftersom effekterna på fostret inte är kända. Personer som använder apparater som pacemaker, defibrillator eller insulinpump bör undvika behandlingen, eftersom magnetterapi kan störa de magnetiskt styrd funktionerna hos dessa enheter. Även de som tar läkemedel via plåster kan drabbas av negativa effekter, eftersom magneter påverkar blodkärlens utvidgning och därmed läkemedelsupptaget i kroppen.
Tillverkare av pulserande magnetisk terapi hävdar att den hjälper till att lindra smärta, förbättra sömnkvaliteten samt återställa och balansera frisk celletillväxt och cellfunktion. Behandlingen kan påverka hur nervceller svarar på smärta och möjligen förändra hjärnans uppfattning av smärta. Eftersom blod innehåller järn menar vissa tillverkare att magneter kan verka som ledare, vilket skulle kunna öka blodflödet och tillföra kroppen mer näring och syre.
NCCAM konstaterar att forskningen kring effekten av pulserande magnetisk terapi och andra former av magnetterapi har gett blandade resultat. Sammanlagt har vissa studier visat att magneter kan bidra till minskad smärta, men skillnaderna har inte varit tillräckligt stora för att motivera ett utbrett kliniskt användande.
Å andra sidan tyder fynd från institutionen för anestesiologi och smärtmedicin vid Seouls nationaluniversitets medicinska fakultet i Korea på att smärtlindringen från pulserande elektromagnetisk terapi kan vara betydande, och forskarna rekommenderar metoden för hantering av kroniska ländryggssmärtor. I studien fick 17 deltagare pulserande magnetisk terapi, medan 19 deltagare fick placebo. Efter tre veckor rapporterade de som hade fått den verkliga behandlingen en högre grad av smärtlindring än kontrollgruppen.
Eftersom pulserande magnetisk terapi kan interagera med andra läkemedel bör du alltid diskutera användningen med din vårdgivare, så att hen kan hjälpa dig att samordna din vård på ett tryggt sätt.
NCCAM uppger även att fördelarna med magnetterapi ofta märks snabbt. Köp därför helst en magnet med 30 dagars garanti, så att du kan returnera produkten och få pengarna tillbaka om du inte upplever någon effekt eller om du får biverkningar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online