En neuron (nervcell) är nervsystemets grundläggande byggsten och består av flera specialiserade strukturer som tillsammans möjliggör mottagning, bearbetning och överföring av signaler i kroppen.
Cellkroppen är neuronets centrala del och innehåller cellkärnan, där det genetiska materialet (DNA) finns lagrat. Här integreras alla inkommande signaler och nya utgående signaler genereras. Cellkroppen ansvarar även för cellens ämnesomsättning och överlevnad.
Dendriter är korta, grenade utskott som sträcker sig från cellkroppen. Deras uppgift är att ta emot signaler från andra neuron och leda de elektriska impulserna vidare mot cellkroppen. Ju fler dendriter en cell har, desto fler signaler kan den ta emot samtidigt.
Axonen är ett långt, smalt utskott som transporterar signaler bort från cellkroppen till andra neuron, muskler eller körtlar. Varje neuron har normalt sett endast en axon, men denna förgrenar sig ofta i flera axonterminaler längre fram.
I änden av axonen finns de specialiserade axonterminalerna. Här frisätts signalsubstanser (neurotransmittorer), kemiska budbärare som överför signaler till nästa cell över en synaps – den smala kontaktpunkten mellan två neuron.
Hos många neuron omges axonen av en myelinskida, ett isolerande fettskikt som bildas av speciella stödjeceller. Myelinet ökar signalföringens hastighet avsevärt och skyddar samtidigt axonen.
Längs den myeliniserade axonen finns små mellanrum i myelinskidan kallade ranvierska noder. De elektriska impulserna "hoppar" mellan dessa noder i en process som kallas saltatorisk signalöverföring, vilket gör att signalen fortplantas betydligt snabbare än i omyeliniserade axoner.
Tillsammans gör dessa strukturer det möjligt för neuronen att effektivt kommunicera med varandra och med resten av kroppen – från enkla reflexer till komplexa tankeprocesser.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online