Brunnerska körtlarna: vad de är, var de finns och vad de gör

Brunnerska körtlarna – fakta istället för missuppfattningar

Brunnerska körtlarna (lat. glandulae Brunneri) är uppkallade efter den schweiziske anatomisten Johann Conrad Brunner, som först beskrev dem 1687. Det cirkulerar dock en vanlig missuppfattning om att de skulle vara sällsynta sensoriska nervceller i näsan – i själva verket handlar det om körtlar som ligger i tolfingertarmen (duodenum), den första delen av tunntarmen.

Var finns Brunnerska körtlarna?

Körtlarna sitter djupt i slemhinnans underliggande vävnad (submukosan) i tolfingertarmen, strax nedanför magsäckens utlopp. De är små, grenade, rörformiga körtlar som mynnar ut i tarmens ytskikt och kontinuerligt avsöndrar sitt sekret.

Vad är deras funktion?

Brunnerska körtlarna producerar ett klart, basiskt slem som är rikt på bikarbonat. Sekretet har två viktiga uppgifter:

• Neutralisera magsyran som förs ner till tarmen tillsammans med den delvis smälta maten.
• Skydda tarmslemhinnan mot syrans frätande effekt och skapa ett optimalt pH-värde där bukspottkörtelns matsmältningsenzymer kan arbeta effektivt.

Hur hänger detta ihop med luktsinnet?

Luktupplevelsen styrs inte av Brunnerska körtlar, utan av specialiserade olfaktoriska receptorneuron i luktslimhinnan högt upp i näshålan. Dessa nervceller fångar in doftmolekyler och skickar signaler vidare till hjärnans luktbark. Det är alltså två helt olika system som ibland blandas ihop.

Sammanfattning

Brunnerska körtlarna är en viktig del av matsmältningssystemet, även om deras roll ofta misstolkas. Namnet hedrar Johann Conrad Brunner, vars tidiga anatomiska forskning lade grunden för vår moderna kunskap om tolfingertarmen och bukspottkörteln.