
Det engelska ordet "sign" uttalas med en lång "i"-ljud, precis som i ordet "sigh" (engelska för att sucka). Uttalas det korrekt låter det alltså som /saɪn/ – ungefär som det svenska ordet "sajn".
En vanlig missuppfattning bland svenskar är att man ska uttala "g":et. Det gör man inte – bokstaven g är helt tyst, och ordet slutar därför med ett rent n-ljud: "sine".
Samma mönster återkommer i flera besläktade ord, till exempel "design" (di-sajn), "resign" (ri-sajn) och "assignment". I alla dessa fall är g:et stumt.
Notera dock att när orden böjs eller får ändelser, som i "signal", "signature" eller "signify", uttalas g:et plötsligt – eftersom stavningen då följer ett annat ljudmönster. Detta är ett typiskt drag i engelskan, där historiska stavningar bevarats trots att uttalet förändrats över tid.
Med lite övning blir uttalet av "sign" helt naturligt: kom bara ihåg sajn utan hårt g, så sitter det!
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online