Kanishka I (regerade ca 127–150 e.Kr.) var den största kushanskejsaren, expanderade riket från Centralasien till norra Indien och beskyddade buddhismens Mahayana-omvandling.
Viktiga prestationer
- Territoriell expansion: Baktrien, Gandhara, Kashmir, Mathura, möjligen Pataliputra; kontrollerade Silkkvägens handel.
- Buddhistiskt beskyddande: Sammankallade Fjärde buddhismorådet (Kashmir/Jalandhar) – kodifierade Mahayana-texter, beställde gandharansk konst (grekisk-buddhistisk syntes).
- Mynt: Tvåspråkiga (grekiska/baktriska); första att avbilda Buddha i mänsklig gestalt; zoroastriska, hellenistiska, indiska gudomar – speglar religiös pluralism.
- Infrastruktur: Städer, kloster, stupor (Kanishka Stupa, Peshawar – högsta antika struktur).
- Kalender: Kanishka-eran (Saka-eran) – år 1 = 78 e.Kr.; fortfarande använd i indiens nationalkalender.
Historiska källor
- Kinesiska krönikor (Hou Hanshu), buddhistiska texter, numismatik, inskrifter (Rabatak), arkeologi.
Arv
Katalyserade buddhismens spridning till Centralasien, Kina och bortom. Gandharansk konst påverkade asiatisk buddhistik ikonografi. Modell för synkretisk kejsarkultur.
