Blod och protein i urin (hematuri och proteinuri): Orsaker och klinisk utredningsmetod

Samtidig hematuri och proteinuri antyder glomerulär eller systemisk sjukdom mer än isolerade fynd. Snar utredning är avgörande.

Huvudsakliga etiologiska kategorier

1. Glomerulära sjukdomar:
   • IgA-nefropati (vanligast primär GN)
   • Postinfektiös GN (post-strep)
   • Lupusnefrit (SLE)
   • ANCA-vaskulit (GPA, MPA)
   • Anti-GBM-sjukdom
   • Membranös, FSGS, MPGN
   • Tunn basalmembranssjukdom (benign familiär hematuri ± mild proteinuri)
2. Systemiska sjukdomar som påverkar njure:
   • Diabetisk nefropati (albuminuri → proteinuri; hematuri mindre vanligt)
   • Hypertensiv nefroskleros
   • Amyloidos, myelomkastnefropati
3. Vaskulära: Renal venstros, ateroemoli, malign hypertension.
4. Tubulointerstitiella: Akut interstitiell nefrit (läkemedel, infektioner), akut tubulär nekros (vanligtvis proteinuri <1g).
5. Urologiska (låra urinvägar): Stenar, tumörer (blåsa, njure, ureter), UTI, BPH/prostatit — vanligtvis hematuri > proteinuri.
6. Kontermination: Menstruation, vaginalt utflöde, semenvätska.

Diagnostisk algoritm

• Bekräfta på upprepad urinanalys (midstråle/kateteriserad).
• Urin protein/kreatinin-kvot (UPCR) eller 24-timmars protein.
• Mikroskopi: dysmorfa erythrocyter, erythrocytkast → glomerulära; leukocyter, bakterier → infektion.
• Serum: kreatinin/eGFR, albumin, komplement (C3, C4), ANA, ANCA, SPEP/UPEP, HbA1c.
• Bilddiagnostik: Njurultraljud (storlek, obstruktion, cystor, massor).
• Biopsi: Indikerad vid nefrotisk proteinuri, aktiv sediment, oförklarad AKI, systemisk sjukdom med njurbeteiligung.

Varningssignaler för akut remiss

• AKI (snabb kreatininhöjning)
• Nefrotiskt syndrom (ödem, hypoalbuminemi)
• Aktivt sediment (erythrocytkast, >20 % dysmorfa erythrocyter)
• Systemiska symtom (feber, utslag, artralgi, neuropati)
• Okontrollerad hypertension