Det finns omkring 650 olika iglararter världen över. De iglar som fäster sig vid djur och människor tillhör de blodsugande arterna. Med hjälp av kraftiga sugmunnar fäster de sig vid sitt offer och suger i sig blod tills de är helt utspända och faller av av egen vilja.
Iglar trivs i dammar, sjöar, källor, små bäckar samt på land i tropiska djungelområden. Även om de i stort sett är ofarliga kan de utgöra ett problem för drickande boskap. Att tillsätta bär från endod-växten (Phytolacca dodecandra) i vattnet är en känd metod för att bli av med dem.
Iglar parar sig på våren, och ungarna kläcks ur sina kokonger under sommaren. De lever normalt en säsong – förutsatt att de överlever fiskars, sköldpaddors, änders och andra fåglars aptit. För att skydda sig mot fiender håller sig iglar gärna till grunda vatten nära bottnen, men just där samlas också människor och boskap. Den som vadar i eller dricker av sådant vatten lockar lätt till sig iglarna, som fäster sig vid den varma däggdjurskroppen för att äta.
Iglar är tvekönade, det vill säga att de har både manliga och kvinnliga könsorgan. Till skillnad från vissa andra maskar kan iglar dock inte föröka sig eller regenereras genom fragmentering. Vid parningen flätar två iglar samman sina kroppar och utbyter spermier via varandras sadelregion (clitellum). Spermierna vandrar därefter till äggstockarna där befruktningen sker.
Sadeln producerar en kokong i vilken de befruktade äggen läggs. Kokongen grävs ner i leran eller fästs vid föremål under vattnet, och hos vissa arter fästs den till förälderns kropp. Efter några veckor eller månader, beroende på art, kläcks de unga iglarna. Vuxna iglar dör oftast kort efter att ha förökat sig en eller två gånger.
Iglar har använts inom medicinen i århundraden för att avlägsna blod från patienter. Idag används framför allt igelarten Hirudo medicinalis inom plastik- och rekonstruktionskirurgi. När igeln fäster sig vid en patient utsöndrar den ett antikoagulerande ämne (som förhindrar blodproppar), ett kärlutvidgande ämne (som förbättrar blodcirkulationen) samt ett bedövningsämne (som gör bettet smärtfritt). Dessa egenskaper hjälper till att bekämpa kallbrand, avlägsna överflödigt blod från ett visst område och kan även visa sig värdefulla vid behandling av hjärtinfarkt och stroke.
Har en igel fastnat på din kropp? Det bästa är att helt enkelt låta den falla av när den blivit mätt. Vill du ta bort den tidigare ska du lokalisera dess munsugare, placera ett finger bredvid och skjuta bort sugmunnen åt sidan med fingernageln.
Använd inte tändsticka, salt och dra inte heller ut igeln – sådana metoder kan få igeln att stöta upp maginnehåll i såret, vilket ökar risken för infektion. Rengör området noggrant och använd en blodstillpenna eller ett tryckförband för att stoppa blödningen. En del klåda kan förekomma ett tag efteråt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online