Myggor sprider malaria genom en komplex biologisk process där plasmodiumparasiten överförs mellan människor via frossarmyggan (Anopheles). Här följer en steg-för-steg-förklaring av hur smittspridningen går till.
En infekterad hona av frossarmygga biter en människa och suger blod. I samband med bettet injicerar myggan sporozoiter – en form av malariaparasiten – direkt in i blodomloppet.
Sporozoiterna transporteras med blodet till levern, där de mognar till schizonter. Dessa förökar sig könlöst och bildar tusentals nya parasiter, så kallade merozoiter.
När schizonterna brister släpps merozoiterna ut i blodet. De tränger in i de röda blodkropparna och fortsätter att föröka sig könlöst, vilket snabbt ökar antalet parasiter i kroppen.
Förökningen av merozoiter inne i de röda blodkropparna orsakar malariens typiska symtom: feber, frossa, svettningar, huvudvärk, muskelvärk och kraftig trötthet. När blodkropparna brister kan det dessutom leda till anemi, det vill säga blodbrist.
En del av merozoiterna utvecklas i stället till gametocyter – manliga och kvinnliga könsceller – inne i de röda blodkropparna. Detta är den form av parasiten som kan smitta myggor.
När en annan Anopheles-mygga biter en smittad person får den i sig gametocyterna tillsammans med blodmålet. Inuti myggans tarm mognar gametocyterna, befruktar varandra och bildar en zygot som utvecklas till en ookinet.
Ookineten tränger igenom myggans tarms vägg och utvecklas till en oocyst, som innehåller tusentals nya sporozoiter. När oocysten brister vandrar sporozoiterna till myggans spottkörtlar, redo att överföras vid nästa bett.
När den nu infekterade myggan biter en ny människa injiceras sporozoiterna i personens blodomlopp – och en helt ny malariainfektion inleds. På så sätt upprätthålls parasitens livscykel mellan människa och mygga.
En enda infekterad mygga kan smitta flera personer under sin livstid genom upprepade bett. Detta är anledningen till att myggkontroll och skydd mot myggbett är helt avgörande för att minska malariaspridningen.
Malaria sprids främst i tropiska och subtropiska regioner där frossarmyggan förekommer, exempelvis i stora delar av Afrika söder om Sahara, Sydostasien och delar av Latinamerika. Faktorer som varmt och fuktigt klimat, stillastående vatten samt bristfällig sanitet bidrar till att parasiten är vanlig i just dessa områden.
Risken för smitta kan minskas kraftigt genom att sova under impregnerade myggnät, använda effektiva myggmedel på exponerad hud och kläder samt ta malariaprofylax vid resor till riskområden. Planerar du en resa bör du kontakta en vårdcentral eller resemedicinsk mottagning i god tid före avresa för individuell rådgivning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online