Huggormen är den enda naturligt förekommande giftormen i England, Skottland och Wales, och den bitar hundratals människor, hundar och andra djur varje år. Brittiska giftinformationscentraler kontaktas i genomsnitt omkring 100 gånger per år för mänskliga fall samt ett dussintal veterinära fall.
Det goda nyheten är att cirka 70 procent av de drabbade inte får några allvarliga besvär utöver smärta, svullnad och rodnad kring bettet. Sedan 1876 har endast 14 dödsfall rapporterats. Trots detta kan ett huggormsbitt i sällsynta fall vara livshotande, särskilt för små barn, och många vuxna upplever långvarigt obehag och nedsatt funktion efter ett bett.
Huggormsbett förekommer över hela det brittiska fastlandet samt på vissa öar utanför Skottlands västkust. Bettsäsongen inleds i februari och avslutas i oktober, med en tydlig topp under juni till augusti. Hälften av alla patienter blir bitna i handen när de försöker plocka upp ormen – något som alltid bör undvikas.
Smärtan börjar inom några minuter efter bettet och når vanligtvis sin topp inom 30 minuter. Ibland uppstår även stickningar och lokal svullnad, följt av ömhet och inflammation. Hos barn kan symtomen bli betydligt allvarligare, med omfattande svullnad och blåmärken upp till 24 timmar efter bettet.
Lugna patienten och försäkra personen om att allt kommer att bli bra. Ge paracetamol mot smärta och se till att patienten hålls i vila och stilla. Transportera patienten till sjukhus så snabbt som möjligt. I allvarliga fall kan adrenalin (EpiPen) behövas för att förebygga anafylaktisk chock. Använd aldrig stängsel, ligaturer eller kompressionsbandage – dessa kan förvärra skadan.
På sjukhuset görs en klinisk bedömning av patientens tillstånd. Behovet av antivenin avgörs vid detta tillfälle. Personalen övervakar noggrant blodtrycket och håller kontinuerligt utkik efter tecken på försämrad förgiftning.
Kontrollera om patienten har hypotension (lågt blodtryck), med eller utan tecken på chock. Om svullnaden är omfattande eller sprider sig snabbt ges två ampuller Zagreb-antivenin genom långsam intravenös injektion eller infusion. Har ingen klinisk förbättring skett efter en timme ges ytterligare två ampuller antivenin.
Vid extrem förgiftning kan intravenösa vätskor eller blodtransfusion behövas. Om det krävs bör rehabiliterande fysioterapi påbörjas så tidigt som möjligt för att återfå full funktion.
Barn återhämtar sig oftast helt på mindre än en vecka. Vuxna kan behöva upp till tre veckor innan de är helt symtomfria.
Huggormen förekommer också i Sverige, och samma råd gäller här: ring 112 vid allvarliga symtom eller kontakta Giftinformation på telefonnummer 010-456 67 00 för rådgivning. Lämna ormen i fred och försök inte fånga den – fotografera gärna ormen på avstånd om det är möjligt, eftersom det kan underlätta vården.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online