Ofidiofobi = rädsla för ormar (generell). Viperfobi = rädsla specifikt för huggormar (familjen Viperidae: skogslador, kaffehuggormar, huggormar, etc.). Viperfobi är en delmängd av ofidiofobi.
Viktiga skillnader
- Huggormar är giftiga, framfängade, med triangulära huvuden och värmekänsliga gropor (grophuggormar).
- Någon med viperfobi kan tåla icke-giftiga ormar (colubrider) men panikerar vid huggormdrag.
- Båda är specifika fobier (DSM-5: 300.29).
Kliniska drag
- Omedelbar ångest/panik vid exponering (verklig, bild, tanke).
- Undvikande av biotoper, media, diskussioner.
- Funktionsnedsättning (vandra inte, odla inte, resa inte).
- Fysiologiskt: takykardi, svettning, skakningar, illamående.
Behandling
- Exponeringsbehandling (KBT): Systematisk desensitisering (imaginativ → virtuell → in vivo).
- Kognitiv omstrukturering: Utmana katastrofala övertygelser.
- Avspanningsträning: Andning, PMR.
- Läkemedel: SSRI/SNRI vid komorbid ångest; korttidiga benzodiazepiner för akut exponering (inte förstahandsval).
Evolutionärt perspektiv
Förberedd inlärning: primater kopplar snabbt ormar till hot. Fobi = övergeneralering av adaptiv rädsla.
Effektiv behandling finns; de flesta uppnår signifikant förbättring.
