Cancerpatienter måste ofta genomgå veckor eller månader av smärtsam och utmattande behandling, och de som drabbats av benmärgscancer genomgår ofta de mest krävande behandlingarna av alla. Den som har fått diagnosen benmärgscancer bör tillsammans med sin läkare ta fram en individuell behandlingsplan utifrån cancertyp, sjukdomsstadium och allmän hälsa.
Cancerbehandlingar delas in i två huvudkategorier. Systemiska behandlingar, som kemoterapi, används när cancern har spridit sig i kroppen (metastaserat), medan lokala behandlingar som kirurgi och strålbehandling riktar sig mot specifika områden där tumören sitter.
När de flesta tänker på cancerbehandling är kemoterapi det första som kommer att tänka på. Flera olika kemoterapiläkemedel kan hjälpa patienter med bencancer, bland annat doxorubicin och etoposid. Läkemedlen ges ofta i kombination för att öka effekten, och behandlingen sker vanligtvis i cykler med vilotider emellan så att kroppen hinner återhämta sig.
Koncentrerade och riktade doser av strålning kan riktas mot områden i kroppen där det finns höga koncentrationer av cancerceller. Strålbehandling kan ges före en operation för att krympa tumören, eller som uppföljande behandling efter kirurgi för att döda eventuella kvarvarande cancerceller och minska risken för återfall.
Patienter med bencancer kan ha tumörer både i mjukdelarna och i själva benet. Bland de kirurgiska metoder som kan användas finns benmärgstransplantation samt borttagning av muskelvävnad som är fäst vid sarkomet. Syftet med operationen är att avlägsna tumören så helt som möjligt samtidigt som benets funktion bevaras.
Bisfosfonater är en grupp läkemedel som ges när cancern har spridit sig djupt in i skelettet. Dessa läkemedel förskrivs för att lindra smärta, bromsa nedbrytningen av benvävnad och minska risken för frakturer som annars kan orsakas av cancern.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online