Multipelt myelom, även kallat plasmacellsmyelom eller blodplasmacancer, är en ovanlig sjukdom: endast 5–7 nya fall per 100 000 invånare rapporteras varje år. Sjukdomen upptäcks ofta först när den redan har gått långt. Tidig upptäckt kan förebygga eller fördröja den nedbrytning av benvävnaden och de smärtsamma kompressionsfrakturer som kännetecknar multipelt myelom. Att känna till sjukdomens symtom är därför värdefullt, särskilt för personer som löper ökad risk att insjukna.
Den exakta orsaken till multipelt myelom är fortfarande okänd. Vissa faktorer kan dock främja sjukdomens utveckling, exempelvis exponering för herbicider, bekämpningsmedel, petroleum, asbest och strålning samt andra yttre miljöfaktorer. Ett försvagat immunförsvar ökar också risken. En del forskare misstänker att cancern kan utlösas av ett eller flera virus, och i vissa fall finns en ärftlig benägenhet för myelom.
Svarta män drabbas oftast, följt av vita män, medan kvinnor och asiatiska populationer löper lägst risk att utveckla sjukdomen. Historiskt har multipelt myelom främst associerats med äldre människor, men numera diagnostiseras allt fler patienter i 50-årsåldern och tidiga 60-årsåldern.
Ett förhöjt värde av monoklonalt protein (M-protein) i blodet tyder på multipelt myelom. Ibland upptäcks dessa proteiner vid en rutinmässig blodprovstagning innan personen ens märker några andra symtom. Vissa patienter har en variant av myelom som producerar ofullständiga glykoproteiner, så kallade Bence Jones-proteiner. Hos dem är det monoklonala proteinet förhöjt i urinen i stället för i blodet. Båda tillstånden kan skada njurarna.
Hyperkalcemi, det vill säga förhöjd kalkhalt i blodet, är ytterligare ett problem kopplat till multipelt myelom som påverkar njurarna negativt. Tillhörande symtom som lätt kan feltolkas som tecken på andra sjukdomar inkluderar:
Multipelt myelom bryter ned frisk benvävnad och gör skelettet sprött och svagt. De kompressionsfrakturer i ryggraden som detta kan leda till är ofta mycket smärtsamma. Röntgenbilder visar dessutom ofta karakteristiska håligheter i skelettstrukturen hos patienter med sjukdomen.
Patienter med multipelt myelom är extra mottagliga för infektioner, bland annat återkommande lunginflammationer, på grund av sitt försvagade immunförsvar. Cancerceller som tränger undan de friska röda blodkropparna i benmärgen orsakar anemi (blodbrist). Neurologiska symtom som stickningar och domningar kan även uppkomma till följd av nervpåverkan.
Sjukdomen kan dessutom ge upphov till förtjockning av blodet, vilket kan resultera i andningssvårigheter och cirkulationsproblem.
Det finns inget enkelt test för att fastställa multipelt myelom. Diagnosen ställs vanligtvis utifrån en kombination av laboratorieprover, patientens sjukdomshistoria och en klinisk undersökning. När diagnosen har bekräftats avgör ålder, allmäntillstånd, tumörklassificering och sjukdomsstadium vilka behandlingsalternativ som är aktuella. Behandlingen kan omfatta kemoterapi, strålbehandling, stamcellstransplantation samt nya kombinationsbehandlingar som successivt utvecklas.
Multipelt myelom går idag inte att botas, men det går att behandla. Framstegen inom cancerbehandlingen de senaste åren har både förlängt överlevnaden och förbättrat livskvaliteten efter diagnos. Omfattande forskning och kliniska prövningar bedrivs kontinuerligt av stora läkemedelsbolag, delvis tack vare det växande inflytandet från organisationer som International Myeloma Foundation och Multiple Myeloma Research Foundation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online