Meningiom: Hur snabbt växer tumören egentligen?

Individuella tumörer varierar kraftigt i hur snabbt de bildar nya celler och ökar i storlek. Tumörens tillväxthastighet hjälper läkare att bedöma hur aggressiv sjukdomen är och vilken behandling som passar bäst. Meningiom räknas som en typ av långsamt växande tumör – men hur långsam är den egentligen?

Vad är ett meningiom?

Meningiom är tumörer som utvecklas från hjärnhinnorna (meningerna) – den skyddande hinnan som omger hjärnan och ryggmärgen. Enligt Brigham and Women's Hospital är cirka 90 procent av alla meningiom godartade. Trots det utgör de ett hot, eftersom de kan trycka mot och klämma ihop hjärnvävnaden allteftersom de växer.

Meningiom klassificeras ofta enligt WHO:s graderingssystem i tre grader: grad I (godartade och långsamt växande), grad II (atypiska) och grad III (anaplastiska, mer aggressiva). De flesta meningiom tillhör grad I.

Genomsnittlig tillväxt

En forskningsstudie publicerad i Journal of Neurosurgery följde 45 patienter med asymtomatiska, det vill säga symptomfria, meningiom under en längre tidsperiod. Efter i genomsnitt 29 månader visade 35 av patienterna inga tecken på tumörtillväxt alls.

Tio patienter uppvisade däremot tillväxt som spände från 0,2 centimeter under 180 månader till hela en centimeter på bara 12 månader. Den genomsnittliga tillväxten bland dessa tio patienter uppgick till 0,24 centimeter per år – vilket bekräftar bilden av meningiom som i regel mycket långsamt växande tumörer.

Tillväxt och behandling

Hur ett meningiom ska hanteras beror på flera faktorer. Vissa läkare väljer att helt enkelt övervaka symptomfria tumörer som inte verkar växa, ofta genom regelbundna MR-kontroller – en strategi som ibland kallas aktiv övervakning. Andra menar att tumörens läge och karaktär, snarare än själva tillväxten, bör styra valet av behandling.

Symptomatiska meningiom kräver däremot alltid behandling, oavsett om de växer eller inte. Vanliga behandlingsalternativ inkluderar:

• Kirurgi: Fullständig borttagning av tumören när detta är möjligt och säkert.
• Strålbehandling: Stereotaktisk radiokirurgi, exempelvis Gamma Knife, används ofta vid tumörer som är svåra att operera eller vid återfall.
• Aktiv övervakning: Regelbundna bilddiagnostiska kontroller för mindre, symptomfria tumörer utan tillväxt.

När bör man söka vård?

Kontakta vården om du upplever symtom som kan tyda på tryck från en tumör i hjärnan, exempelvis återkommande eller förvärrade huvudvärkar, synrubbningar, epileptiska anfall, domningar eller svaghet i armar och ben. Tidig utredning med magnetresonanstomografi (MR) kan ge klarhet och möjliggöra rätt behandlingsval i tid.