Malignt melanom är en av de cancerformer som ökar snabbast i USA, och den räknas också som en av de mest aggressiva. Nyckeln till god prognos ligger i tidig upptäckt – då är överlevnadschanserna utmärkta. När sjukdomen har hunnit gå långt blir behandlingen både svår och betydligt mindre effektiv. Därför är medvetenhet om kroppens signaler och vaksamhet på tidiga varningstecken det bästa skyddet mot denna smygande sjukdom.
Malignt melanom börjar i överhuden (epidermis), vilket innebär att vi – till skillnad från tumörer som gömmer sig inne i kroppen – faktiskt kan se den med blotta ögat. Sjukdomen upptäcks oftast genom förändringar i ett födelsemärke. Vissa förändringar är uppenbara, medan andra är mycket diskreta.
Födelsemärken består av melanin, ett pigment som bildas av särskilda celler och som ger de mörka fläckarna deras färg. Samma ämne står även bakom fräknar och den mörkare hudton som uppstår efter exponering för ultravioletta strålar. Personer som har många födelsemärken på kroppen eller som lätt bränner sig i solen löper förhöjd risk att utveckla melanom.
Ett födelsemärke ska betraktas som misstänkt vid plötsliga förändringar såsom rodnad, oregelbunden form, sår bildning, snabb tillväxt eller klåda. Nya födelsemärken som dyker upp senare i livet följs vanligen extra noga.
När ett misstänkt födelsemärke hittas avlägsnas det och skickas till patolog för analys. Hittas cancerceller mäts och undersöks provet noggrant för att fastställa sjukdomens stadium. Det finns flera klassificeringssystem, men den femdelade skalan är den enklaste. Stadierna anger hur avancerad cancern troligen är:
Efter att patologen konstaterat att födelsemärket är malignitet utförs en andra operation där omgivande vävnad tas bort för ytterligare provtagning. Hur brett och djupt vävnadsutrymmet behöver bli avgörs av hur tjock eller avancerad tumören är.
Ligger tumören över 1,0 mm undersöks även lymfkörtlarna, eftersom dessa oftast är den första platsen dit melanomet sprider sig. Misstänkta körtlar avlägsnas och analyseras. Har cancern nått mer än en lymfknut ökar risken att cancerceller cirkulerar i blodbanan. Sådana celler kan sedan bilda metastaser var som helst i kroppen, vilket kräver ett mycket aktivt behandlingsupplägg.
När samtliga kirurgiska möjligheter är uttömda krävs en systemisk behandling för att angripa cirkulerande cancerceller. Viktigt att komma ihåg är att det idag inte finns någon perfekt behandling för avancerat melanom.
Olika former av kemoterapi används för att utplåna kvarvarande cancerceller. Immunterapi är en annan metod som syftar till att stärka kroppens eget försvar mot cancern. Strålbehandling används vid sent upptäckt melanom som en sista utväg, men resultaten är dessvärre begränsade. För närvarande testas även ett vaccin som skulle kunna aktivera immunförsvaret att rikta in sig på melanomceller.
Det är oklart varför melanomceller svarar sämre på konventionella behandlingar än andra cancerformer. Vissa patienter svarar bra på behandlingen, men resultatet är oförutsägbart – ingen enskild metod har visats vara fullständigt tillförlitlig mot melanom.
En myt som behöver motas är att melanom ”bara är huden” och därför inte kan döda. Ingen är helt immun, och alla bör regelbundet undersöka sin egen hud efter ovanliga födelsemärken. Det mest effektiva diagnostiska verktyget som finns är att upptäcka melanomet tidigt – och i många fall är det patienten själv som först ser förändringen. Tas födelsemärket bort vid första tecken på besvär är framgångsgraden hela 99 procent.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online