Mantelcellslymfom är en ovanlig form av icke-Hodgkins lymfom. Lymfocyter är en typ av vita blodkroppar, och ett lymfom är en cancerform som utgår från just dessa celler. Lymfocyterna finns i lymfknutarna samt i andra delar av kroppen som ingår i immunförsvaret. Lymfom kan sprida sig relativt lätt till andra delar av kroppen, och behandlingen anpassas alltid efter hur långt sjukdomen har utvecklats.
Enligt Cancer Care kan en kemoterapikombination som kallas hyper-CVAD användas vid behandling av mantelcellslymfom. Fyra läkemedel ingår i kombinationen: cyklofosfamid, vinkristin, doksorubicin och dexametason. "Hyper" står för hyperfraktionerad, vilket innebär att läkemedlen ges i kortare, upprepade doser för att minska risken för allvarliga biverkningar. Vanliga biverkningar av kemoterapi är håravfall, illamående och kräkningar, trötthet samt muskelvärk.
Strålbehandling kan hjälpa till att döda cancerceller. Vid mantelcellslymfom används dock sällan strålning som enda behandlingsform, eftersom lymfom kan uppstå på många olika ställen i kroppen. Strålbehandlingen kombineras därför ofta med så kallade monoklonala antikroppar – laboratorieframställda proteiner som är designade för att aktivt söka upp och förstöra cancerceller.
Kroppen innehåller proteasomer, vilka är proteinkomplex som bland annat behövs för cellernas utveckling. En proteashämmare är ett läkemedel som stör denna process, vilket gör att cancercellerna inte längre kan växa och överleva. Enligt Leukemia & Lymphoma Society är bortezomib den proteashämmare som godkänts av FDA, den amerikanska läkemedelsmyndigheten, för behandling av mantelcellslymfom.
Stamcellstransplantation betraktas som en aggressiv behandlingsform. Stamcellerna kan antingen hämtas från ett blodprov hos patienten själv eller komma från en donator. Enligt Mayo Clinic genomgår man före en stamcellstransplantation något som kallas konditionering. Det innebär att patienten får strålbehandling eller kemoterapi innan själva ingreppet, för att säkerställa att så många cancerceller som möjligt har förstörts.
Även om behandlingarna kan vara effektiva är återfall vanliga vid mantelcellslymfom. Det finns också risk för behandlingsresistens, vilket innebär att metoder som använts tidigare inte längre ger någon effekt. Genom kliniska studier kan patienter få tillgång till nya behandlingsformer som annars inte skulle erbjudas. Leukemia & Lymphoma Society bedriver för närvarande kliniska studier där bortezomib kombineras med andra kemoterapeutiska behandlingar för att bättre kunna bekämpa mantelcellslymfom.
Vilken behandling som passar bäst avgörs av faktorer som sjukdomens stadium, patientens ålder och allmänna hälsotillstånd. Diskutera därför alltid dina alternativ med din onkolog eller hematolog för att ta fram en individuell behandlingsplan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online