Nej, lymfocyter bor inte permanent i lymfoid vävnad för att sedan flytta till andra delar av kroppen. I stället recirkulerar lymfocyter kontinuerligt mellan blodet och de lymfoida vävnaderna. Denna rörelse säkerställer att de kan möta och reagera på antigener var de än befinner sig i kroppen.
Naiva lymfocyter – alltså de som ännu inte har stött på några antigener – bildas i benmärgen och tymus. När de mognat går de ut i blodbanan.
Lymfocyterna färdas med blodet och tar sig in i lymfoida vävnader, såsom lymfkörtlar, mjälten och Peyers plack i tarmen. Där genomsöker de vävnaden efter antigener som de kan känna igen.
Om en lymfocyt känner igen ett antigen som den är specifik för blir den aktiverad och börjar dela sig. Detta leder till bildandet av en klon av antagenspecifika lymfocyter.
Aktiverade lymfocyter kan differentiera till effektorceller, exempelvis cytotoxiska T-celler eller antikroppsproducerande B-celler, eller till minnesceller.
Effektorceller cirkulerar i blodet och de lymfoida vävnaderna, där de söker upp och eliminerar infekterade celler eller producerar antikroppar som neutraliserar patogener.
Minnescellerna stannar kvar i de lymfoida vävnaderna och ger ett långvarigt skydd mot specifika patogener. Vid återexponering för samma antigen kan de snabbt proliferera och differentiera till nya effektorceller.
Även om lymfocyter ofta påträffas i de lymfoida vävnaderna är de alltså inte permanent bosatta där. De cirkulerar ständigt mellan blodet och de lymfoida vävnaderna, vilket gör det möjligt för dem att övervaka hela kroppen efter potentiella hot och snabbt sätta igång lämpliga immunsvar när behov uppstår.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online