Joniserande strålning är en känd cancerogen (IARC Grupp 1), men det är inte den enda orsaken till cancer. Cancer är multifaktoriell.
Strålningssutlöstad cancer
- Mekanism: DNA-skada (DSB, kromosomarrangemang) → mutationer i onkogener/TSG.
- Dos-svar: Linjär ingen-tröskel (LNT) modell för solida tumörer; leukemi har linjär-kvadratisk.
- Latens: Leukemi 2–10 år; solida tumörer 10–40+ år.
- Riskfaktorer: Ung ålder vid exponering, kvinnligt kön (bröst, sköldkörtel), genetisk känslighet (ATM, BRCA), rökningssynergi (lunga).
Andra stora cancerogenkategorier
- Genetiska: Arvda mutationer (BRCA, Lynch, TP53).
- Livsstil: Tobak (30% av cancerdödsfall), alkohol, kost (behandlat kött, lågt fiber), obesitet, inaktivitet.
- Miljö: Luftförorening (PM2,5), asbest, bensen, arsenik, radon.
- Infektiösa: HPV (livmoderhals, orofarynx), HBV/HCV (lever), H. pylori (mage), EBV (lymfom).
- Medicinska: Tidigare chemo/strålning, immunsuppression, hormonterapi.
Strålning i medicin
- Diagnostisk: CT (~10 mSv), röntgen (~0,1 mSv) – liten individuell risk; motiverad av nytta.
- Terapeutisk: Kurativt syfte; sekundärmalignitetsrisk ~0,5–2% vid 10–20 år – vägs upp av primärcancerkontroll.
ALARA-principen (As Low As Reasonably Achievable) guidar medicinsk strålningsanvändning.
