Livmodercancer uppstår i livmoderns slemhinna. Strålbehandling kan spela en viktig roll i vården – både för att förebygga återfall efter en operation och för att behandla en cancer som redan har kommit tillbaka. Till skillnad från kemoterapi är strålbehandling inte en systemisk behandling: cancercellerna förstörs endast i det område där strålningen faktiskt riktas.
En av de största fördelarna med strålbehandling vid livmodercancer är dess effektivitet när det gäller att döda cancerceller, kombinerat med en lägre risk för biverkningar i hela kroppen. Kemoterapi ger ofta systemiska besvär som illamående, kräkningar och håravfall. Eftersom strålbehandling är en lokal behandling är den skonsammare mot resten av kroppen och tolereras därför generellt bättre av patienterna.
Vid strålbehandling riktas dosen direkt mot det cancerdrabbade området. Metoden används främst när cancern är begränsad till en specifik del av kroppen. Kemoterapi fungerar annorlunda – den kan döda cancerceller både i själva tumören och i andra delar av kroppen dit cancerceller eventuellt har spridit sig.
Strålbehandling vid livmodercancer ges vanligtvis varje vardag under cirka 3 till 5 veckor. Varje behandlingstillfälle tar bara några minuter och är oftast helt smärtfritt.
Eftersom strålbehandling vid livmodercancer riktar sig mot områden nära tarm och urinblåsa kan den orsaka diarré, buksmärtor och täta urinträngningar. Mer ovanliga biverkningar innefatter tarmobstruktion, sårbildning samt i sällsynta fall en sekundär cancer som orsakas av själva strålbehandlingen.
Strålbehandling vid livmodercancer tolereras oftast bra, men biverkningar kan ändå uppstå. Det är viktigt att komma ihåg att de flesta biverkningar går att behandla effektivt och att de inte bör avskräcka patienten från att fullfölja den planerade behandlingen. Tala alltid med din läkare om hur du bäst hanterar eventuella besvär under behandlingstiden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online