De mest effektiva röntgenabsorbatorerna är material med högt atomnummer och hög densitet. Bly är en vanlig röntgenabsorbator på grund av sitt höga atomnummer (82) och höga densitet, vilket gör det till en effektiv barriär mot röntgenstrålning. Andra material med liknande egenskaper, såsom volfram, guld och utarmat uran, är också effektiva för att absorbera röntgenstrålar. När röntgenstrålar interagerar med materia genomgår de olika interaktioner såsom fotoelektrisk effekt, Compton-spridning och parproduktion. Sannolikheten för dessa interaktioner ökar med ökande atomnummer för materialet. Tungmetaller, som bly, har en hög sannolikhet för dessa interaktioner, vilket leder till absorption och dämpning av röntgenstrålar.
