Ja, pulsarer kan definitivt avge pulser av röntgenstrålning. Pulsarer är snabbt roterande neutronstjärnor – extremt täta rester efter exploderade massiva stjärnor – som sänder ut smala strålar av elektromagnetisk strålning från sina magnetiska poler. Denna strålning spänner över ett brett spektrum, från radiovågor till röntgenstrålar och till och med gammastrålning.
Strålningen från en pulsar riktas inte jämnt ut i alla riktningar. I stället koncentreras den i två smala käglor som utgår från stjärnans magnetiska poler. Eftersom den magnetiska axeln ofta inte sammanfaller med rotationsaxeln sveper dessa strålar genom rymden som ljuset från en fyr när stjärnan snurrar.
När en av strålarna pekar mot jorden registrerar våra teleskop ett kort, regelbundet utbrott av strålning – en puls. Det är detta fyrliknande beteende som givet objekten deras namn. Rotationsperioderna varierar kraftigt, från flera sekunder ner till bara några millisekunder hos de så kallade millisekundpulsarerna.
Röntgenstrålningen produceras främst tack vare de extrema förhållanden som råder i och runt neutronstjärnan. Det enorma gravitationsfältet och det superska magnetfältet accelererar laddade partiklar till nära ljusets hastighet. När dessa partiklar fångas i magnetfältet eller faller ner mot stjärnans yta frigörs enorma mängder energi i form av högenergetisk strålning, inklusive röntgenstrålar.
Eftersom röntgenstrålar absorberas av jordens atmosfär måste observationerna göras från rymden. Satelliter som Chandra, XMM-Newton och NICER har spelat en avgörande roll för att kartlägga pulsarernas röntgenemission. Kända exempel som Krabbpulsaren visar tydligt hur pulserna av röntgenstrålning synkroniseras exakt med stjärnans rotation.
Sammanfattningsvis är pulsarer naturliga kosmiska fyrtorn som lyser i hela det elektromagnetiska spektrumet – och deras rytmiska röntgenpulser ger forskarna värdefulla ledtrådar om materia under de mest extrema förhållanden som finns i universum.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online