Röntgenstrålning är joniserande elektromagnetisk strålning (λ = 0,01–10 nm, E = 124 eV–124 keV) producerad genom snabb retardation av elektroner (bremsstrålning) eller elektronskalövergångar (karakteristisk strålning).
Viktiga egenskaper
- Genomträngning: Omvänd proportionell mot densitet (ben > mjuk vävnad > luft). Bas för kontrast.
- Jonisering: Kicker ut banelektroner → fria radikaler → DNA-skada (stokastiska & deterministiska effekter).
- Divergens: Punktkälla → geometrisk förstoring; minimeras genom ökad SID (källa-bild-avstånd).
- Dämpning: Exponentiell (Beer-Lambert): I = I₀e^(-μx). μ beror på Z, ρ, E.
Produktion (Röntgenrör)
- Katod: het filament → termionisk emission.
- Anod: roterande volframtarget (hög Z, hög smältpunkt).
- Hög spänning (kVp) accelererar elektroner; mA × tid (mAs) styr kvantitet.
- Filtration (Al) tar bort lågenergifotoner (huddosminskning).
Medicinska tillämpningar
- Radiografi (bröstkorg, extremiteter, buk).
- Fluoroskopi (realtid: GI, kateterlab, smärtprocedurer).
- CT (tvärsnitt, 3D-rekonstruktion).
- Mammografi (lågenergi, hög kontrast).
- DEXA (bendensitet).
- Strålterapi (linjäraccelerator, MeV-område).
Säkerhet: ALARA (As Low As Reasonably Achievable)
- Motivering (nytta > risk).
- Optimering (kVp, mAs, kollimering, filtrering, avskärmning, avstånd).
- Dosövervakning (märke, DLP, CTDI).
- Specialgrupper: graviditet (avskärma buk), pediatrik (storleksanpassade protokoll).
Icke-medicinska användningsområden
- Säkerhetskontroll (backscatter, transmission).
- Industriell ND (svetsar, gjutningar, kompositer).
- Kristallografi, astronomi, konstanalys.
