Det A1C-testet (HbA1c) mäter andelen glykerat hemoglobin (bunden till glukos), vilket speglar genomsnittlig blodglukos under de senaste 2–3 månaderna (en röd blodkropps livslängd). Det är hörnstenen i diabetesdiagnostik och uppföljning.
Tolkning
| A1C % | Kategori |
|---|
| < 5,7% | Normal |
| 5,7–6,4% | Prediabetes |
| ≥ 6,5% | Diabetes |
Klinisk användning
- Diagnostik: Bekräfta med upprepade test om patienten inte är symtomatisk med slumpmässig glukos ≥200 mg/dL.
- Uppföljning: Mål <7% för de flesta icke-gravida vuxna. Individualisera: <6,5% om uppnåeligt säkert (t.ex. nydiagnostiserad, lång livslängd); <8% för äldre, flersjuka, hypoglykemi-benägna eller begränsad livslängd.
- Fördelar: Inget fasta krävs; speglar långtidskontroll bättre än enstaka glukosmätningar.
Begränsningar och störande tillstånd
- Falskt lågt A1C: Hemolys, blodförlust, nyligen transfusjon, erytropoietinstimulerande ämnen (ESA), hemoglobinvarianter (HbS, HbC, HbE i vissa analyser).
- Falskt högt A1C: Järnbristananemi, uremi, aspleni, vissa hemoglobinvarianter.
- Alternativ när A1C är opålitligt: Fruktosamin (speglar 2–3 veckor), kontinuerlig glukosövervakning (CGM), eller serie-mätningar av blodglukos (SMBG).
Tolka alltid A1C i kliniskt sammanhang. Det är ett kraftfullt verktyg, men inte ofelbart.
