Serologiska prover förblir ofta reaktiva efter framgångsrik syfilisbehandling – detta indikerar inte behandlingsmisslyckande. Att förstå provtyper och förväntade mönster är avgörande för korrekt tolkning.
Provtyper
- Icke-treponemala (VDRL, RPR): Upptäcker antilipidantikroppar (kardiolipin-kolesterol-lecitin). Titrar korrelerar med sjukdomsaktivitet; sjunker med behandling (seroreversion).
- Treponemala (FTA-ABS, TP-PA, EIA/CIA): Upptäcker antikroppar specifika för Treponema pallidum. Förblir vanligen positiva livslängt – använd inte för att övervaka behandlingssvar.
Efterbehandlingsmönster
- Tidig behandling (primär/sekundär syfilis): Icke-treponemala titrar sjunker ≥4-faldigt (2 fördubblingar) vid 6–12 månader; blir ofta icke-reaktiva.
- Sen behandling (latent/tertiär): Titrar sjunker långsamt; kan kvarstå vid låg titer ("serofast") i åratal.
- Treponemala prover: Förblir typiskt reaktiva indefinit.
Tolkningramverk
- Klinisk anamnes + icke-treponemal titertendens = bedömning av behandlingssvar.
- Fyrafaldig titerminskning = adekvat svar.
- Fyrafaldig titerökning = reinfektion eller recidiv (utreda med CSF om neurosyfilis misstänks).
- Bestående låg titer utan ökning = serofast (behandlad).
Uppföljningsschema (CDC/WHO)
- Primär/sekundär: 6, 12 månader (vissa riktlinjer lägger till 24 månader).
- Latent/tertiär: 6, 12, 24 månader.
- Neurosyfilis: CSF-övervakning var 6:e månad tills normaliserat.
- HIV-saminfektion: Mera frekvent övervakning (3, 6, 12, 24 månader) – långsammare seroreversion.
Ett positivt treponemalt prov efter behandling betyder "någon gång infekterad", inte "nu infekterad". Den icke-treponemala titertendensen berättar den sanna historien.
