Vilka är WHO:s sex pandemifaser?
Världshälsoorganisationen (WHO) har utvecklat ett ramverk med pandemifaser som hjälper länder att förbereda sig inför och hantera pandemier. Ramverket delar upp en pandemis utveckling i sex distinkta faser, där varje fas har tydliga kriterier och rekommenderade åtgärder. Genom att identifiera vilken fas ett utbrott befinner sig i kan myndigheter och hälso- och sjukvårdssystem agera rätt och i rätt tid.
1. Utredningsfas
- Möjlig introduktion av en ny sjukdom
- Bekräftad ihållande smittspridning mellan människor utanför det ursprungliga utbrottsområdet
- Riskbedömning och framtagning av beredskapsplaner
2. Larmfas
- Ökande och ihållande smittspridning
- Betydande spridning inom samhället
- Aktivering av pandemiberedskapsplaner
3. Pandemiberedskapsfas
- Lokaliserad smittspridning i flera länder eller regioner
- Förstärkt övervakning och inneslutningsåtgärder
- Förberedelser inom hälso- och sjukvården för potentiellt omfattande smittspridning
4. Fas för pandemisk spridning
- Omfattande smittspridning i flera regioner eller länder på olika kontinenter
- Genomförande av storskaliga begränsningsåtgärder
- Betydande konsekvenser för folkhälsan och stora globala störningar
5. Fas med ihållande smittspridning
- Pågående och bestående smittspridning i flera regioner
- Viruset cirkulerar hos en betydande andel av befolkningen
- Anpassning till pandemin genom vaccination, folkhälsomedicinska åtgärder och sociala insatser
6. Postpandemisk övergångsfas
- Minskad smittspridning och färre fall
- Övergång från akut krisrespons till långsiktig hantering
- Utveckling av vacciner, behandlingsmetoder och övervakningssystem för att minska framtida risker
Internationell samordning kring ramverket
WHO använder detta ramverk för att vägleda den internationella folkhälsoreponsen vid pandemier. Syftet är att främja samordning, samarbete och effektiv planering mellan medlemsstaterna och partners världen över. Ett gemensamt fasystem gör det möjligt för länder att tolka läget på samma sätt, prioritera resurser och anpassa sina åtgärder allteftersom situationen utvecklas – från tidig upptäckt till långsiktig återhämtning.
