Seljes GAS (larm → motstånd → utmattning) är grundläggande men har anmärkningsvärda svagheter:
- Överförenkling – Verkliga stressreaktioner är icke-linjära, variabla och kontextberoende.
- Fysiologiskt fokus – Förbiser kognitiva, emotionella och beteendemässiga dimensioner.
- Bristande specificitet – Antar universell respons; ignorerar stressortyp, individuella skillnader, bedömning.
- Ignorerar kronisk stress – Modellen centreras på akut stress; kronisk stress har distinkt kumulativ patologi.
- Utelämnar coping och resiliens – Aktiv coping kan förebygga utmattning; inte räknat in.
- Negativ bias – Fångar inte stressrelaterad tillväxt (eustress, posttraumatisk tillväxt).
Moderna modeller (transaktionell, allostatisk last) adresserar dessa luckor.
