De flesta vet att giftig murgröna och giftig ek kan orsaka ett mycket obehagligt utslag efter bara några minuters kontakt för vissa otursamma individer. Men i princip kan vilken växt som helst, även vanliga trädgårdsväxter, ge upphov till utslag hos känsliga personer. Kontaktdermatit skiljer sig från andra utslag som beror på systemiska tillstånd, exempelvis sjukdom, där utslagen sprider sig över hela kroppen. Vid kontaktdermatit är utslaget däremot begränsat till de områden där kontakten faktiskt skedde.
Kontaktväxtdermatit är det medicinska namnet på ett utslag som uppstår när ett växtallergen kommer i kontakt med huden. Giftig murgröna och giftig ek är de vanligaste och mest kända formerna. Vissa personer är extremt allergiska och drabbas av intensiv klåda och vätskande blåsor redan efter en enda exponering, medan andra – till och med nära släktingar – kan röra vid samma växt utan någon reaktion alls. Känsligheten för växtallergener varierar alltså kraftigt från person till person.
Det logiska sättet att undvika kontaktdermatit är att förebygga exponering för möjliga allergener. När det gäller välkända allergener som giftig murgröna kan den känsliga personen lära sig att hålla sig borta från irritationskällan. Tyvärr finns det många som inte vet vilken växt, blomma eller vilket gräs som utlöser deras besvär. Kontakt med taggiga ogräs och växter som brännässlor och törnrosor kan ge utslag hos känsliga personer, och att använda handskar och långärmade kläder är därför en klok försiktighetsåtgärd vid hantering av sådana växter.
Problemet är att vissa växter som orsakar utslag varken är taggiga eller ogräsliknande – de kan vara så vanliga trädgårdsväxter som tomater och stockrosor. Det enda säkra sättet att veta hur man reagerar på dessa växter är genom egen erfarenhet.
Hos en person med svår allergi mot giftig murgröna krävs ofta en serie kortisondoser samt behandling med lokala steroider när utslaget bryter ut. Andra former av kontaktdermatit är vanligtvis betydligt mildare och kräver inte lika intensiv behandling, men någon form av vård kan behövas för att lindra besvären. Har du kommit i kontakt med en växt som kan orsaka reaktion bör du duscha omgående för att skölja bort både oljiga och torra växtrester från huden.
På apoteket finns flera receptfria preparat mot klåda, från kalaminlotion till hydrokortisonkrämer, som alla lindrar klåda och sveda i någon mån. En av de äldsta och mest beprövade metoderna är finmalen havregryn löst i ett ljummet bad. Dessa lugnande behandlingar, ofta i kombination med kamfer, mentol eller antihistaminsalva, brukar ge lindring tills utslaget läker av sig självt.
Ibland räcker inte de receptfria alternativen, och då kan receptbelagd behandling bli nödvändig. Den vanligaste behandlingen består av en kur med steroidpreparat i tablettform under flera dagar, ibland kompletterad med injektioner. Andra alternativ är antiallergimediciner som loratadin (Claritin), Alavert och cetirizin (Zyrtec), samt receptbelagda lokala steroidkrämer och salvor.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online