Lungartärsdilatation (ofta kallad lungartärsförstoring) är en radiologisk och ekokardiografisk fynd som indikerar ökat tryck, flöde eller strukturell svaghet i lungcirkulationen. Det är inte en diagnos i sig utan ett tecken på underliggande patologi.
Stora Orsaker
- Lunghypertoni (PH): Den vanligaste orsaken. Kronisk förhöjt lungartärstryck (från vänsterhjärtsjukdom, lungsjukdom, KTEPH, PAH, eller idiopatisk) sträcker den kompliant lungartärväggen.
- Medfödda Hjärtfel (Vänster-till-Höger Shunt): Stora VSD, ASD, PDA → ökat lungblodflöde → volymöverbelastning → dilatatation. Eisenmenger syndrom (vänd shunt + svår PH) orsakar märklig dilatatation.
- Klaffhjärtsjukdom: Allvarlig aortastenosis eller insufficiens ökar vänsterkammarstryck → överförs tillbaka till lungvenor → lungvenös hypertoni → artärsdilatation.
- Graviditet: Hormonella (progesteron) och hemodynamiska förändringar orsakar mild, oftast reversibel PA-dilatation.
- Bindvävs/Autoimmuna Sjukdomar: Sklerodermi, SLE, RA kan orsaka PAH och vaskulär remodellering.
- Idiopatisk: Ingen identifierbar orsak efter utredning.
Varför Det Betydelsefullt
PA-diameter >29 mm på CT (eller >21 mm på eko) korrelerar med PH, högerkammarbelastning och sämre utfall. Det uppmanar till högerhjärtskateterisering (guldstandard för PH) och sökande efter etiologi. Behandling riktar mot den underliggande orsaken (PAH-specifika vasodilatatorer, klaffreparation, shuntstängning, immunsuppression).
Om noterat på bilddiagnostik, följ upp med kardiolog eller lungmedicinare för omfattande utredning.
