Astma är en kronisk inflammatorisk luftvägssjukdom karaktäriserad av variabel luftvägsobstruktion, bronchial hyperresponsivitet och symptom som växar och vattnar.
Kärnsymtom
- Väsande (expiratoriskt, musikaliskt)
- Hosta (ofta nattlig, ansträngningsutlöst)
- Andfåddhet / bröstspänning
- Symtom utlösta av: allergener (damm, pollen, djur), irritanter (rök, föroreningar, kall luft), motion, viral URI, stress, NSAID (aspirin-förvärrad respiratorisk sjukdom).
Diagnostik
- Spirometri: FEV₁/FVC <0,7 (eller LLN) + ≥12 % och 200 mL reversibilitet post-bronkodilatator.
- Peak flow variabilitet >20 % dygnsvariation.
- FeNO (fraktionerad utandad NO) >25 ppb stödjer eosinofil inflammation.
Behandling (GINA-steg)
- Steg 1: Vid behov lågt dos ICS-formoterol (föredraget) eller SABA + ICS närhelst SABA tas.
- Steg 2: Daglig lågt dos ICS + vid behov SABA/ICS-formoterol.
- Steg 3–5: Eskalera ICS-dos, lägg till LAMA, LTRA, biologiska (anti-IgE, anti-IL5/5R, anti-IL4Rα, anti-TSLP) för svår eosinofil/Typ 2-hög astma.
Viktiga icke-läkemedelsstrategier
- Skriftlig Astma-handlingsplan (gröna/gula/röda zoner).
- Undvik utlösare (allergidynar, HEPA, ingen rökning, djurhantering).
- Vaccinationer: influensa, COVID, pneumokocker.
- Regelbunden uppföljning (kvartalsvis/halvårsvis): inhaleringsteknik, adhaerens, kontrolltest (ACT).
Välkontrollerad astma = minimala symptom, inga nattliga vaknanden, ingen aktivitetsbegränsning, SABA ≤2×/vecka, normal lungfunktion. Det är uppnåeligt för de flesta.
