Enligt National Institutes of Health (NIH) lider mellan 32 och 84 procent av alla personer med astma även av gastroesofageal reflux (GER), alltså sura uppstötningar. Trots detta är det exakta sambandet mellan de två tillstånden ännu inte helt klarlagt. Här går vi igenom de mest troliga mekanismerna bakom kopplingen.
Sura uppstötningar uppstår när magsyra rinner tillbaka upp i matstrupen, som står i direkt förbindelse med lungorna. Hos personer med astma utlöser irriterande ämnen en inflammatorisk reaktion i luftvägarna. Denna reaktion ger upphov till typiska astmasymtom som väsande andning, hosta eller andnöd.
I normala fall råder ett positivt tryck i buken och ett negativt tryck i brösthålan. Läkemedel som ofta används vid astma, exempelvis långverkande bronkdilaterare, sänker ytterligare trycket i bröstet. Den förstärkta obalansen i tryck gör att magsyran lättare pressas tillbaka från magsäcken upp i matstrupen.
Fysiologiskt sett gör andningsproblemen att det blir svårare för personer med astma att hålla matstrupens nedre slutenhet, så kallade sfinkter, ordentligt stängd. Det ökar risken för att maginnehåll och syra tränger upp.
När syra stiger upp i den nedre delen av matstrupen kan den stimulera bronkialnerven. Detta får luftvägarna att dras ihop, vilket direkt utlöser astmasymtom.
Reflux behöver inte alltid orsakas av syra. Vid icke-syrad reflux stiger innehållet högre upp i matstrupen och rinner över direkt i de övre luftvägarna. Där irriterar det andningsorganen och kan framkalla astmasymtom som väsande andning.
Sambandet mellan sura uppstötningar och astma går åt båda hållen: astma och dess behandling kan öka risken för reflux, medan både syre- och icke-syrad reflux kan förvärra astmasymtomen. Om du har astma och samtidigt upplever återkommande sura uppstötningar är det klokt att diskutera detta med din läkare, eftersom behandling av refluxen ofta kan lindra även andningsbesvären.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online