Även om både astma och lunginflammation drabbar lungorna skiljer sig orsakerna och symtomen åt. Astma är en kronisk lungsjukdom som sitter i luftrören, alltså luftvägarna i lungorna. Lunginflammation däremot orsakas av svampar, parasiter, bakterier eller virus och leder till en inflammation i själva lungvävnaden. Båda sjukdomarna kan bli livshotande om de inte behandlas i tid, vilket gör det viktigt att kunna skilja dem från varandra.
Vid astma kan du ha långa perioder då du mår helt bra och inte har några andningsbesvär alls. Symtomen kan variera från milda till svåra, men de ser annorlunda ut än symtomen vid lunginflammation. Ett typiskt astmaanfall innebär tryck eller täthet över bröstet, andnöd och pipande andning. Många får också besvär på natten, med ihållande hosta eller andnöd som gör det svårt att sova.
Andnöd och hosta förekommer dock också vid lunginflammation – men där slutar likheterna. Har du lunginflammation kan du dessutom få hög feber, ofta runt 39 grader eller mer, frossa, kraftiga svettningar och huvudvärk. Tröttheten är ofta betydligt djupare än vid astma, och många upplever muskelvärk eller bröstsmärtor som förändras med andningen.
Astma beror oftast på en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer. Sjukdomen kännetecknas av att luftrören blir överkänsliga mot olika triggers, det vill säga irriterande ämnen eller allergener som kan utlösa ett anfall. Vanliga triggers är:
Lunginflammation har en helt annan mekanism. Här invaderas lungorna av mikroorganismer – virus, bakterier, svampar eller parasiter. Kroppens immunförsvar reagerar genom att vita blodceller angriper inkräktarna. När mikroorganismerna ansamlas fylls de små luftsäckarna, alveolerna, med vätska och varsel, vilket försämrar syreupptaget och ger de klassiska symtomen.
Riskfaktorerna skiljer sig markant mellan de två sjukdomarna. Enligt Mayo Clinic ökar följande risken att utveckla astma:
Risken för lunginflammation hänger i stället främst samman med hur väl fungerande ditt immunförsvar är. Har du en sjukdom som HIV/AIDS, eller en kronisk sjukdom som emfysem, diabetes eller hjärt-kärlsjukdom, är immunförsvaret ofta nedsatt och du löper därmed större risk att drabbas. Även hög ålder, rökning och långvarig sjukhusvistelse ökar risken.
Eftersom båda sjukdomarna kan bli allvarliga bör du alltid kontakta vården om du har svår andnöd, bröstsmärtor, hög feber eller om symtomen inte förbättras. Endast en läkare kan ställa en säker diagnos, bland annat genom lungfunktionstester vid misstänkt astma eller lungröntgen vid misstänkt lunginflammation. I Sverige kan du ringa 1177 för vårdrådgivning dygnet runt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online