Enligt Mayo Clinic är astma en kronisk sjukdom som orsakar inflammation i luftvägarna, vilket gör att andningen försvåras. Även om astma inte går att bota kan symtomen kontrolleras och hanteras säkert med antiinflammatoriska läkemedel och bronkdilaterare. Antiinflammatoriska läkemedel används för att förebygga astmasymtom, medan bronkdilaterare ger snabb lindring vid astmaanfall.
Allergier mot pollen, kvalster, livsmedel samt arbetsrelaterade kemikalier, gaser och ångor är vanliga utlösare av astmaanfall. Icke-allergena utlösare inkluderar fysisk ansträngning, tobaksrök, luftvägsinfektioner och vissa läkemedel, liksom känslomässiga faktorer som skratt, gråt och stress.
Långtidsbehandling med läkemedel och inhalatorer ordineras för att förebygga den luftvägsinflammation som dina astmautlösare orsakar. Vanliga underhållsläkemedel är inhalerade eller orala kortikosteroider, kromoglikat, nedokromil, antileukotrienmodifierare, teofyllin och salmeterol (Serevent). Dessa läkemedel är inte beroendeframkallande och är säkra att använda dagligen.
Din läkare kan ordinera underhållsläkemedel om du upplever astmasymtom oftare än en gång i veckan, har sömnen störd av astmabesvär, drabbas av många astmaanfall eller behöver använda snabblindrande inhalatorer varje dag.
För snabb lindring vid ett astmaanfall ska du använda räddningsinhalatorer som innehåller verksamma ämnen som ipratropium (Atrovent), albuterol (salbutamol), levalbuterol eller pirbuterol. Om du behöver använda din räddningsinhalator dagligen kan det vara tecken på att du behöver underhållsläkemedel för att förebygga symtomen.
Kontakta akuten eller din läkare om du fortfarande andas snabbt och ansträngt efter att ha använt din snabblindrande inhalator. Andra varningstecken som kan tyda på ett allvarligare anfall är mycket snabb puls eller hjärtrytm, gråaktiga fingrar och läppar samt svårigheter att gå eller prata.
De säkraste astmaläkemedlen är alltid de som ordineras av din läkare. Undvik receptfria inhalatorer om du har fått astma diagnostiserad. De är inte lika effektiva och kanske inte lyckas stoppa ett astmaanfall.
Antiinflammatoriska läkemedel och bronkdilaterare finns i form av spray, tabletter, vätskor, injektioner och pulver. Enligt American Lung Association kan vissa astmaläkemedel orsaka halsont, illamående, nervositet, sömnsvårigheter, nedsatt aptit och ökad hjärtfrekvens.
Vanliga biverkningar av orala kortikosteroider inkluderar ökad aptit, viktökning, magont, huvudvärk, humörsvängningar och sömnproblem. Långvarig användning av dessa läkemedel kan också försvaga immunförsvaret, höja kolesterolnivåerna samt leda till sköra ben och grå starr. Kontakta din läkare om du upplever ovanliga biverkningar som suddig syn, hudutslag, muskeltrötthet eller kramper.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online