Pulsoximetrar används av vårdpersonal inom sjukvården för att mäta syremättnaden i blodets hemoglobin – utan att behöva ta ett blodprov. Hemoglobin är ett protein i blodet som transporterar syre. När syre är bundet till hemoglobin kallas det oxyhemoglobin, och när syre saknas talar man om deoxyhemoglobin. Pulsoximetern visar hur stor andel av hemoglobinet som finns i formen av oxyhemoglobin.
För att mäta syremättnaden kläms apparaten lätt fast på en genomskinlig del av kroppen, vanligtvis på en fingerspets eller en öronsnibb. Pulsoximetern fungerar genom att sända ut ljus genom vävnaden och mäta hur mycket ljus som absorberas av blodet. Ljusabsorptionen avslöjar hur mycket syre som är bundet till hemoglobinet, eftersom oxyhemoglobin absorberar ljus i annan grad än deoxyhemoglobin.
En normal avläsning från en pulsoximeter ligger mellan 95 och 100. Siffran är en procentandel som anger hur stor del av hemoglobinet som har syre bundet till sig, alltså befinner sig i formen oxyhemoglobin. Ett värde under 95 kan tyda på att patienten inte får i sig tillräckligt med syre eller har nedsatt gasutbyte i lungorna. Sådana tillstånd leder till mindre syrebundet hemoglobin i blodet – mer deoxyhemoglobin, mindre oxyhemoglobin och därmed ett lägre värde på oximetern.
Inom sjukvården kan pulsoximetrar användas för att kontinuerligt övervaka syrehalten i en patients blod. Patienter med lung- eller hjärtsjukdomar – exempelvis emfysem eller kongestiv hjärtsvikt – kan använda apparaten för att bedöma om deras andning räcker för att försörja kroppens vävnader med syre. Även piloter som flyger i flygplan utan tryckkabin kan använda pulsoximetrar för att övervaka sina syrenivåer när de andas extra syre under flygning.
Även om en person kan ha ett pulsoximetervärde på 100 betyder det inte alltid att kroppen får tillräckligt med syre. En patient med anemi kan till exempel uppvisa ett högt värde, trots att blodet innehåller färre hemoglobinmolekyler än normalt. Vid anemi finns det helt enkelt inte tillräckligt med hemoglobin för att binda de syremängder som krävs för att försörja kroppens vävnader. Dessutom kan en patient med högt pulsoximetervärde även ha förhöjda halter av koldioxid i blodet – något som pulsoximetern inte mäter. Höga koldioxidhalter kan i sin tur vara livsfarliga.
Pulsoximetern är ett enkelt, smärtfritt och värdefullt verktyg för att snabbt få en bild av blodets syresättning. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att mätningen har begränsningar och alltid bör tolkas tillsammans med patientens övriga symtom och kliniska status.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online