
Astma är en av våra vanligaste kroniska sjukdomar och kan drabba människor i alla åldrar. Vissa personer löper dock högre risk än andra att utveckla sjukdomen. Här går vi igenom de viktigaste riskfaktorerna du bör känna till.
Om astma eller andra allergiska tillstånd, som eksem eller hösnuva, förekommer i familjen ökar sannolikheten att du själv utvecklar astma. Ärftlighet spelar en betydande roll för hur immunförsvaret reagerar på olika ämnen.
Personer som redan har andra allergiska besvär, exempelvis hösnuva eller födoämnesallergi, löper större risk att även insjukna i astma. Allergier och astma hänger ofta ihop eftersom båda tillstånden involverar ett överkänsligt immunförsvar.
Vissa ämnen i miljön kan utlösa astmaanfall hos känsliga individer. Vanliga allergener inkluderar pollen, kvalster, pälsdjursallergen och mögel. Långvarig exponering för dessa ämnen kan både bidra till sjukdomens uppkomst och förvärra befintliga symtom.
Tobaksrök, kemikalier och luftföroreningar kan irritera luftvägarna och öka risken för att astma utvecklas. Detta gäller särskilt vid långvarig exponering, till exempel på arbetsplatsen eller i miljöer med dålig luftkvalitet.
Vissa infektioner i luftvägarna, som förkylning och RS-virus (respiratoriskt syncytialt virus), kan utlösa astmaanfall – framför allt hos små barn. Svåra infektioner tidigt i livet kan också påverka lungornas utveckling.
Fetma är kopplat till en ökad risk att utveckla astma och kan dessutom försvåra behandlingen hos dem som redan har sjukdomen. Överflödigt fettvävnad påverkar kroppens inflammation och lungfunktion negativt.
Pojkar drabbas oftare än flickor under barndomen. I vuxen ålder vänder dock bilden, och kvinnor tenderar då att ha något högre förekomst av astma.
Vissa befolkningsgrupper har statistiskt sett högre risk att utveckla astma än andra. Skillnaderna kan bero på en kombination av genetiska faktorer, levnadsvanor och miljöförhållanden.
Att ha en eller flera av dessa riskfaktorer innebär inte att du med säkerhet kommer att utveckla astma. Faktorerna ökar endast sannolikheten. Om du misstänker att du har astmasymtom, som återkommande hosta, pipande andning eller andnöd, kontakta din vårdcentral för utredning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online