Astma i sig påverkar normalt inte blodtrycket direkt. Blodtrycket styrs främst av faktorer som genetik, ålder, kost, fysisk aktivitet och underliggande sjukdomar. Astma är en luftvägssjukdom som huvudsakligen drabbar luftrören och lungorna, där inflammation och förträngning ger symtom som väsande andning, hosta, tryck över bröstet och andnöd.
Vissa situationer kopplade till astma eller dess behandling kan dock indirekt påverka blodtrycket:
Vanliga astmaläkemedel, såsom kortverkande beta-2-agonister (till exempel salbutamol) eller långverkande beta-2-agonister (till exempel salmeterol och formoterol), kan orsaka en tillfällig ökning av puls och blodtryck. Effekten är oftast kortvarig och avtar när läkemedlets verkan klingar av.
Vid svår astma kan kortikosteroider i tablettform eller intravenöst förskrivas för att dämpa inflammationen. Höga doser systemiska kortikosteroider kan ge vätskeretention, vilket i sin tur kan höja blodtrycket. Denna effekt ses dock främst vid långvarig behandling med höga doser – inte vid de vanliga doser som används i den dagliga astmavården.
I samband med ett astmaanfall eller intensiv fysisk aktivitet utsätts hjärta och kärlsystem för ökad belastning. Eftersom kroppens behov av syre och näring då stiger kan blodtrycket tillfälligt gå upp.
Astmaanfall i sig, eller oro inför ett kommande anfall, kan utlösa känslor av ångest och stress. Emotionell stress kan i sin tur ge en tillfällig höjning av blodtrycket.
Har du astma och undrar hur sjukdomen eller behandlingen kan påverka ditt blodtryck? Då är det klokt att diskutera detta med din läkare. Genom regelbundna blodtryckskontroller kan läkaren följa utvecklingen och hjälpa dig att hantera eventuella effekter kopplade till din astma eller dess medicinering.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online