Diatermi är en behandlingsmetod som bygger på djup uppvärmning av kroppens vävnader för att stimulera läkningsprocessen. Metoden har länge använts mot neuromuskulära besvär och rekommenderades under en period även som behandling mot astma. Det finns dock inga starka vetenskapliga belägg för att traditionell diatermi skulle vara effektiv vid astma – men nya tekniker har öppnat vägen för bättre metoder att skapa värme och läkning i lungorna.
Fördelen med diatermi ligger i kombinationen av elektriska och magnetiska vågor, enligt United Healthcare. Fettvävnad motstår ofta elektriska fält, vilket gör att energin kan nå djupare liggande strukturer.
Djupvärmebehandling höjer temperaturen i kroppens inre vävnader och ökar blodcirkulationen, enligt University of Iowa. Detta minskar inflammation, smärta och muskelkramper samt främjar läkningen.
Vid traditionella djupvärmebehandlingar används tre olika metoder: mikrovågsdiatermi, kortvågsdiatermi och ultraljudsdiatermi.
Mikrovågsdiatermi bygger på radarvågor men når inte de djupare musklerna. Kortvågsdiatermi utförs genom att en kroppsdel placeras mellan två kondensatorplattor. Ultraljudsdiatermi använder i stället högfrekventa akustiska vibrationer och vågor.
Enligt International Medical Electronics togs diatermin i bruk redan 1907, och år 1927 användes den brett mot en rad olika tillstånd. United Healthcare uppger att diatermi var en mycket populär terapi fram till 1960-talet.
År 1923 behandlade läkaren Harry Stewart patienter med lunginflammation med hjälp av diatermi. Det var troligen hans framgångar som senare inspirerade till att även pröva metoden mot astma. Effekten på lunginflammation vid astma kunde dock aldrig bevisas.
Även om vissa alternativmedicinska praktiker, som Dr. N. Rowan Richards, fortfarande använder traditionell diatermi mot astma, är metodens etablerade användningsområde idag ländryggssmärta och muskelkramper. Enligt United Healthcare kan diatermi även användas mot artros, bursit, bäckeninfektioner och bihåleinflammation.
Medicare täcker inte diatermi- eller ultraljudsbehandlingar vid lungsjukdomar. Det finns enligt United Healthcare ingen giltig forskning eller saklig grund som stödjer djupvärmebehandling vid astma, bronkit eller andra lungtillstånd.
I april 2010 godkände den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA en ny värmebaserad behandling mot astma efter framgångsrika kliniska studier: bronkial termoplasti. Termoplastin är dock inte en form av diatermi, utan betecknar användningen av elektromagnetisk energi eller radiofrekventa vågor i luftvägarna och lungorna.
Alairsystemet för bronkial termoplasti består av en kateter med elektrodspets och en styrenhet. Apparaten använder elektromagnetiska fält för att värma lungvävnaden, vilket minskar förtjockningen av den glatta muskulaturen som förknippas med inflammation och sammandragna luftvägar – och gör det lättare att andas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online