Astma är en kronisk sjukdom som gör att luftvägarna blir inflammerade och trånga, vilket orsakar andningssvårigheter, pipande andning och hosta. Symtomen varierar mellan olika personer, och det som utlöser en astmabesvär hos en person behöver inte påverka en annan. Att känna till sina egna triggers är därför ett viktigt steg för att kunna förebygga besvär och leva ett aktivt liv med astma.
Allergener är ämnen som kan framkalla en allergisk reaktion i kroppen. Vanliga exempel är pollen från träd och gräs, kvalster i sängkläder och mattor, pälsdjursallergen samt mögel. Vid astma av allergisk typ leder exponeringen till att luftvägarna svullnar och drabbas av ökad slembildning.
Tobaksrök, avgaser, luftföroreningar och starka kemikalier eller dofter kan irritera luftvägarna direkt och snabbt utlösa astmasymtom. Rökfri miljö är särskilt viktig, både hemma och på arbetsplatsen.
Ansträngningsutlöst astma är vanligt och uppstår ofta vid intensiv träning, särskilt i torr eller kall luft. Det betyder dock inte att man behöver undvika motion – regelbunden fysisk aktivitet gynnar de flesta med astma, gärna efter individuell behandlingsplan tillsammans med vården.
Kall och torr vinterluft kan irritera luftvägarna och utlösa besvär hos många astmatiker. Att andas genom en halsduk över näsan och munnen eller värma upp luften kan minska risken för besvär utomhus.
Psykologisk stress, oro samt intensiva känslouttryck som skratt och gråt kan påverka andningen och bidra till astmasymtom. God sömn, återhämtning och stresshantering kan därför spela en viktig roll i den långsiktiga kontrollen av sjukdomen.
Förkylningar och influensa är bland de mest utlösande faktorerna vid astma. Virala luftvägsinfektioner gör luftvägarna extra känsliga och kan förvärra symtomen under flera veckor. Årlig influensavaccination rekommenderas ofta för personer med astma.
Vissa mediciner, exempelvis acetylsalicylsyra (aspirin) samt andra NSAID-preparat, och i viss mån betablockare, kan utlösa astmabesvär hos känsliga individer. Berätta alltid för läkaren och apotekspersonalen att du har astma, så att lämpliga alternativ kan väljas.
Hormonella svängningar, till exempel under puberteten, menstruationscykeln, graviditet och klimakteriet, kan påverka astman hos vissa kvinnor. Symtomen kan bli bättre eller sämre beroende på hormonbalansen, vilket kan vara bra att följa upp i samråd med vården.
Om dina astmasymtom ökar, om din ordinerade lindrande medicin inte hjälper eller om du får svårt att prata eller andas även i vila – kontakta vården omgående. Med rätt diagnos, behandling och kunskap om dina egna triggers går det oftast bra att hålla astman under god kontroll och leva ett aktivt liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online